Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Universitet ska inte vara en present till S-politiker

Stefan Löfven valtalar i Västerås – staden som ska få ett universitet av Socialdemokraterna.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Sveriges nya universitet kännetecknas inte av god kvalitet – utan att de ligger i S-styrda kommuner.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Mälardalens högskola ska bli universitet år 2022, meddelade den rödgröna regeringen i förra veckan. Beslutet innebär att lärosätet får högre anslag och rätt att utfärda forskarexamen i alla ämnen. 

Att högskolan i Västerås kan byta skyltar lagom till valet om två år är knappast en slump. Regeringen har denna gång inte ens låtit ett mindre lagerblad dölja den nakna politiseringen av frågan. 

Det ursprungliga löftet om att göra högskolan till universitet gav Stefan Löfven i slutspurten av förra valrörelsen – bara några månader efter att Högsta domstolen bestämde att en amerikansk student hade rätt att få kursavgiften återbetald för att utbildningen var undermålig.

Det positiva beskedet från regeringen betyder inte att Mälardalen har fått ordning på kvaliteten. Av det finstilta framgår att förra veckans beslut är villkorat med att ”högskolan har säkrat sitt kvalitetsarbete”. Men räck upp en hand alla som tror att regeringen inför nästa val är beredd att backa från universitetslöftet.

Agerandet är typiskt för Socialdemokraterna. Sedan 1999 har S-ledda regeringar gett hela sex högskolor status som universitet. Det som förenar dem är inte undervisning och forskning av hög kvalitet utan att de alla ligger i kommuner som vid tidpunkten styrdes av socialdemokrater.

Vid trippelutnämningen 1999 var det bara högskolan Karlstad som höll tillräcklig kvalitet, enlig Högskoleverket. Men det struntade dåvarande statsminister Göran Persson i och såg till att även högskolorna i Växjö och Örebro fick universitetsstatus. 

Historien gick i repris med Mitthögskolan. Två gånger hann experterna säga nej innan regeringen körde över dem och 2005 gav Sundsvall sitt universitet. 

Lagom till att Malmö högskola fick chansen 2018 hade de objektiva kriterierna för att bli universitet praktiskt nog avskaffats. Därmed blev det lättare för Stefan Löfven att bortse från att Malmö hade haft sämst utbildningskvalitet av alla granskade högskolor bara några år tidigare.

Dåvarande statsminister Göran Persson utsågs till hedersdoktor 2005, några år efter att han sett till att Örebro högskola blev universitet. Persson fick en hatt i ämnet medicin – trots att Örebro vid tidpunkten saknade en medicinsk fakultet.
Foto: CONNY SILLÉN / TT NYHETSBYRÅN

Ibland hörs en väl slentrianmässig kritik av den kraftiga utbyggnaden av högre utbildning i Sverige. Att det har öppnats fler högskolor och universitet har varit bra för både studenter och näringsliv på många orter. Umeå universitet har sedan 1965 satt fart på en hel region – och vunnit ett Nobelpris på kuppen.

Men det betyder inte att tricket kan göras om hur många gånger som helst med lyckat resultat, speciellt som anslagen för undervisning och forskning inte håller jämna steg med antalet studenter och nya lärosäten. 

Numera är pyramidens topp bredare än dess botten. År 2022 kommer det att finnas 18 universitet och 12 högskolor i Sverige. Vad är egentligen slutmålet för Socialdemokraterna? Trettio universitet och noll högskolor?

Det vore en sak om kvaliteten hade förbättrats. Men läget är faktiskt alarmerande. Svenska universitet faller på internationella forskningsrankningar, studenterna har minst lärarledd tid i Europa. I det läget är det ansvarslöst av Stefan Löfven att smeta ut de knappa resurserna på ännu ett universitet av låg standard.

Socialdemokraternas lättsinniga utbildningspolitik är inte bara ett hot mot Sverige som kunskapsnation, utan också ett svek mot de arbetarbarn som luras att tro att ”universitet” skulle vara en kvalitetsstämpel.