Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Trafikverket missar tåget

Ett urspårat godståg ställer till det för resenärerna till och från Stockholm för andra gången på kort tid. Foto: Sara Strandlund

Trots urspårningar väljer allt fler tåget.

Men prognosmissar gör att vi satsar för lite på järnvägen.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

TRAFIKEN

 

Återigen fylls järnvägsstationerna av frustrerade resenärer. Ett urspårat posttåg söder om Stockholm kommer att leda till förseningar och inställda tåg i minst en vecka i stora delar av Sverige.

Utredningarna av olyckorna är ännu inte klara. Men att svenska järnvägar generellt sett är dåligt underhållna står klart.

Det är delvis en följd av att allt fler väljer tåget. Fler avgångar gör att räls och ledningar slits hårdare, samtidigt som den intensiva trafiken gör det svårt att hinna med nödvändiga reparationer.

Men trafikverket tycks också ha tagits på sängen av järnvägens växande popularitet.

Investeringarna i infrastruktur styrs till stor del av verkets prognoser över framtida resande.

Länge var de ganska tillförlitliga. Modellen var enkel:

I takt med att svenskarna blev rikare köpte man allt fler bilar och körde allt längre sträckor. Under mitten av 90-talet hände dock något, ökningen började avta.

 

Trafikforskaren Christer Ljungberg menar att det beror på en lång rad samverkande faktorer, till exempel att allt fler svenskar flyttar till städer och därför behöver bil i mindre utsträckning, att IT-tekniken minskar behovet av resande och att bilen inte längre tycks vara den statussymbol den en gång var.

Det är faktorer som samtidigt tycks gynna tågresandet.

Mellan 1997 och 2010 ökade personresorna på järnväg med hela 59 procent, medan personbilstrafiken ökade med blott 11 procent.

Den utvecklingen gick dock trafikverkets prognosmakare förbi.

Verket hade räknat med att tågtrafiken skulle öka med mindre än hälften och att biltrafiken skulle öka nästan tre gånger mer.

Eftersom prognoserna i hög grad styr infrastruktursatsningar har vi alltså underinvesterat i järnväg till förmån för bilväg.

Har trafikverket lärt sig av sina misstag? Den slutgiltiga domen över dagens prognoser kan så klart ges först i morgon.

Men med tanke på att körsträckorna tycks minska i hela västvärlden är det märkligt att trafikverket fram till 2030 räknar med att biltrafiken i Sverige ska öka dubbelt så fort som i dag. Och att biltrafiken åter ska växa mer än järnvägstrafiken.

 

Frågan är varför vi ska tro dem denna gång. En ännu bättre fråga är varför inte trafikverket sätter upp mål för vad vi vill uppnå med investeringarna i stället för att förlita oss på skakiga prognoser.

Dagens system ger ibland rent groteska effekter. I sitt förslag till nationell plan för transportsystemet - med investeringar på över 500 miljarder kronor på tio år - räknar trafikverket till exempel med att koldioxidutsläppen från transportsektorn ska öka.

När trafikverkets representant i går under en pågående transportkonferens i Linköping skulle förklara varför satsningar på en halv biljon inte utgår från klimatmålen blev svaret att regeringen inte begärt det.

I så fall är det hög tid att regeringen kräver det.

Och att den ser till att framtida investeringar utgår ifrån vad man vill ska hända, i stället för vad man tror ska hända.

Framtiden är i högsta grad påverkbar.