Patrik Kronqvist

Sveriges Radio borde inte elda på valfläsket

M-ledaren Ulf Kristersson avkrävdes plånbokslöften i Sveriges Radio.
Foto: MAGNUS ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ekots partiledarutfrågningar har startat.
Foto: PETER SKAUGVOLD / BILDBYRÅN

Psst, Ekot. Störst check betyder faktiskt inte bäst politik.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Årets valrörelse lär bli rekorddyr. 

I retoriken är både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson visserligen noga med att påpeka att politiken inte kan kompensera svenskarna fullt ut för de stigande priserna. 

Men i praktiken har det politiska året redan bjudit på principvidriga reformer och förslag som elpriskompensation och en tusenlapp till alla bilägare. 

Räkna med att påhittigheten när det kommer till att utforma nya bidrag till medelklassen bara lär öka ju närmare valdagen vi kommer.

Märkligt nog är Sveriges Radio med och driver på den utvecklingen. När M-ledaren Ulf Kristersson intervjuades på måndagsmorgonen handlade alla frågor i segmentet om inflationen om hur mycket stöd svenskarna kan förvänta sig från staten.

Kristersson försökte förgäves få diskussionen att handla om långsiktiga strukturreformer. Men programledarna var bara intresserade av reda pengar här och nu. 

Det lät som om redaktionen för P1 Plånboken fått ansvar för Ekots partiledarutfrågningar.

”Om du får makten i höst, vad kan du utlova för hjälp till hushållen?”

”Så det är det du kan lova, ingen kompensation till hushållen för höjda utgifter?”

”Men om vi tittar på det akuta – människor som oroar sig över hösten och vintern – vad kan du utlova där för typ av hjälp?”

”Det är ju många som är oroliga för sina elräkningar och för att matpriserna har ökat så mycket. Finns det någonting som du kan lova?”

Frågan om huruvida Moderaterna vill se ytterligare stimulanser är förstås inte ointressant. Men det kan inte vara det enda perspektivet när public service tar upp ämnet inflation.

För den verkliga faran för hushållens ekonomi är inte att priserna stiger kraftigt ett enskilt år. Den riktiga mardrömmen vore om den höga inflationen biter sig fast. Och risken för sådana skadliga inflationsspiraler ökar dramatiskt om politikerna börjar dela ut pengar samtidigt som Riksbanken höjer räntan.

Störst check behöver faktiskt inte betyda bäst politik.