Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Sverige har kanske haft tur med coronautbrottet

Pandemin ger Sverige möjligheten att bli lika väl förberett som Sydkorea och Taiwan. På bilden: Sjukvårdstält monteras utanför lasarettet i Helsingborg.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Coronaviruset ger oss chansen att förbereda oss för nästa pandemi. Den kan bli betydligt farligare.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När Taiwans och Sydkoreas framgångsrika bekämpning av coronautbrottet ska diskuteras ersätts hobby-epidemiologen ofta av hobby-antropologen.

Kan det handla om konfucianismen? Traditionella värderingar? Ett kollektivistiskt sinnelag?

En enklare förklaring är att länderna har upplevt epidemier i närtid och dragit smärtsamma lärdomar av dem. För bara några år sedan var de lika oförberedda som Sverige.

Sars och Mers väckte beredskapen

Sars-utbrottet 2003 blev väckarklockan för Taiwan. 73 personer hann avlida innan myndigheterna fick kontroll på sjukdomen, som orsakades av ett coronavirus.

Efteråt organiserade man om hela sjukvårdssystemet. Man byggde fler isoleringsrum med undertryck, skaffade sig stora lager av skyddsmasker och bildade ett krisråd som har stora befogenheter vid epidemier.

För Sydkoreas del kom uppvaknandet vid Mers-utbrottet 2015. Ännu ett annat coronavirus smittade den gången 185 personer, varav 38 avled. Efteråt fick de koreanska myndigheterna kraftig kritik av WHO för slappa karantänsregler, dålig kunskap bland vårdpersonal och låg kapacitet för tester.

Landet tog till sig av kritiken. Resultatet är bland annat den högteknologiska smittspårningen och de hyllade drive in-testerna som har visat sig så effektiva mot årets utbrott.

Sverige har varit förskonat från den typen av epidemier de senaste decennierna. Så är inte längre fallet. Kanske ger det anledning till viss optimism.

Missförstå mig inte, coronautbrottet är en katastrof. Beskrivningarna från de överfulla sjukhusen i Italien och Spanien är fruktansvärda - och nu ökar dödstalen snabbt även i Sverige. 

Riktigt hur allvarlig pandemin blir vet vi ännu inte - de tenderar att komma i vågor med varierande dödlighet. Men redan i det här skedet hade det kunnat vara värre, betydligt värre. 

Sars-cov-2 är helt enkelt inte det virus som pandemiexperterna har sett framför sig i sina värsta mardrömmar.

Det är visserligen mer smittsamt än de släktingar som orsakar sars och mers - men dödligheten är betydligt lägre, uppskattningsvis några procent jämfört med 10 procent för sars och 35 för mers. 

Den verkliga skräcken vore ett virus som kombinerar de egenskaperna. Sverige hade med andra ord kunnat straffas betydligt hårdare för sina dåliga förberedelser. 

Sverige kan förbeda sig för pandemi

Det sägs att medelmåttiga generaler alltid förbereder sig för det förra kriget. Men när det gäller pandemibekämpning är risken för att hamna i den fallgropen låg. Fler pandemier kommer, det är experterna ense om. Och grunderna i försvaret är desamma även om varje virus är unikt. Det handlar om att lagra läkemedel och skyddsutrustning, se till att laboratorier snabbt kan skala upp till masstestning, planera för smittspårning och förbereda snabba beslutsvägar i händelse av kris.

Man hade kunnat tycka att det inte hade behövts en pandemi för att svenska politiker skulle ta tag i den eftersatta krisberedskapen. Såväl finländarna som schweizarna har ju lyckats lagra både mat och mediciner och det utan att visa några konfucianska böjelser.

Men nu är det som det är. Corona-utbrottet har satt den eftersatta krisberedskapen högst upp på agendan. Pandemin ger Sverige möjligheten att bli lika väl förberett som Sydkorea och Taiwan. Politikerna har chansen att sona decennier av försyndelser

Måtte de ta den. Nästa gång kan det bli betydligt värre.