Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Staten ska inte pröjsa för bilar som säljs till utlandet

Tesla premiärvisar sin Model 3 i november 2018. Den modellen ger en bonus om 60 000 kronor med dagens miljöbilsregler. Foto: THOMMY TENGBORG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Folk med lägre inkomster får ofta inte ens chansen att köpa skattesubventionerade miljöbilar i andra hand - många fordon exporteras efter bara några år.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När MP drev igenom elcykelpremien 2018 gjorde man ett praktfullt politiskt självmål. Miljöpartisterna gjorde det enkelt för oppositionen att måla ut dem som ett gäng verklighetsfrånvända idealister som höjer bensinskatten för vanligt folk samtidigt som de häller skattepengar över smålata tjänstemän i storstad.

Trots den relativt blygsamma kostnaden - 350 miljoner kronor per år - blev reformen därför en av de mest omdiskuterade under förra mandatperioden.

Men att den ilskna kritiken kanske inte var så principiell blev tydligt när Riksrevisionen på torsdagen presenterade sin utvärdering av olika stöd till miljöbilar från 2006 och framåt.

Namnen har skiftat - klimatbonus, supermiljöbilspremie, bonus-malus - men slutsatsen är att stöden har varit dyra, ineffektiva och ryckiga. Räknat per ton har kostnaden för att minska koldioxidutsläppen med miljöbilsstöd varit högre än med co2-skatten och det kritiserade Klimatklivet.

Riksrevisionen om miljöbilstöd

Trots vurmen för landsbygdsbilisten i den politiska debatten har dessutom en oproportionerligt stor andel av pengarna gått till storstadsbor. Folk med lägre inkomster på landet har i många fall inte ens kunnat få del av subventionerna indirekt via begagnatmarknaden - en stor andel av bilarna har exporterats från Sverige efter bara några år.

Totalt har subventionerna kostat skattebetalarna 13 miljarder kronor, mångdubbelt mer än elcykelpremien alltså. Men till skillnad från i fallet med cykelstöden lär det inte bli någon större debatt om saken. 

Alla partier verkar kunna hitta sina egna skäl att älska bilstöden. För borgare är det ett sätt att bedriva klimatpolitik som inte utmanar de egna väljarna, för socialdemokrater en chans att utforma reglerna så att de gynnar svensk bilindustri och miljöpartister, de tycks gilla att lägga pengar på klimatåtgärder i största allmänhet.

Miljöbilsstöden påminner på så sätt om arbetsmarknadspolitiken: Namnen på stödprogrammen ändras vid maktskiften, men den grundläggande inriktningen ligger fast.

Det kan ändå finnas skäl för staten att stötta spridandet av ny teknik, som elbilar. Men då måste subventionerna vara mer genomtänkta än vad stöden till miljöbilarna hittills har varit. Där har det ofta saknats konsekvensbedömningar för både miljö och samhällsekonomi, enligt Riksrevisionen.

Stöd till klimatomställning

Men framför allt måste politikerna våga vara ärliga med vad subventionerna faktiskt kan åstadkomma. För stöd till miljöbilar - liksom till laddstolpar, solceller och vindkraft - kan på sin höjd underlätta utsläppsminskningar. Om det garanterat ska ske krävs att EU:s regler för utsläppshandeln ändras eller att taken för utsläpp utanför handelssystemet sänks. Annars finns alltid en risk att utsläppen ökar någon annanstans i Europa.

Därför blir det lite missvisande att bara utvärdera subventionerna utefter hur stora utsläppsminskningar de leder till. Höjda koldioxidskatter kommer alltid att vara ett billigare sätt att minska utsläppen än olika former av stöd till klimatomställningen.

Frågan är dock om det är politiskt möjligt att genomföra tillräckligt kraftfull klimatpolitik om medborgarna inte samtidigt får hjälp att ställa om till snålare teknik, se bara på Emmanuel Macron som fick Gula västarna på halsen när han ville höja bensinskatten.

Men om syftet med stöden är att att underlätta för klimatomställningen i Sverige duger det förstås inte att skattesubventionerade fordon direkt säljs vidare till utlandet.

Experten förklarar - därför är det en myt att det blivit dyrare att köra bil.