Patrik Kronqvist
JOENSUU. Det är nio minusgrader och röken står ur munnen på femteklassarna när de ställer upp med sina cyklar på den snöiga gården framför Joensuus statliga övningsskola.
Instruktören Miika Mäkelä ger dem anvisningar inför förmiddagslektionen: En grupp ska trampa en kort terrängbana vid lekplatsen, en annan ska träna på att cykla på olika typer av snöigt underlag, en tredje ska lära sig att pricka en kartong med snöboll i farten.
I svensk debatt påstås det ibland att kalla vintrar skulle göra det omöjligt för svenska städer att skapa samma starka cykelkultur som i Amsterdam och Köpenhamn.
Kritikerna borde boka en resa till finländska Joensuu. Staden ligger i norra Karelen, tio mil från ryska gränsen och ungefär på samma breddgrad som Sundsvall. I staden bor drygt 50 000 personer, i kommunen närmare 76 000. Här är det vintertid i snitt tre grader kallare än i Moskva.
Men det första man noterar är inte det vackra läget, där Pielis älv rinner ut i sjön Pyhäselkä, utan alla cyklister som i maklig takt trampar fram längs snötäckta gator.
Uppemot 20 procent av alla resor i staden sker med cykel. Andelen sjunker visserligen ner mot hälften på vintern, men det är fortfarande en siffra som skulle göra många svenska stadsplanerare avundsjuka - på sommaren.
Vintercykling i Joensuu
Det finns flera förklaringar till att Joensuu blivit en cykelstad. Det är en stor universitetsstad: 13 procent av den vuxna befolkningen är studenter, avstånden är korta och staden relativt platt.
Men framsynta politiker och stadsplanerare har i decennier också byggt vidare på cykelkulturen. I stadskärnan går det inte många meter mellan cykelställen. Bara runt det stora torget finns över 500 platser, de flesta under tak. Och trots kylan är cykelbanor och gågator i centrum snöfria - de värms upp med spillvärme från ett värmeverk.
I staden och dess omgivningar finns hela 38 mil gång- och cykelvägar - varenda meter är separerad från biltrafiken, några cykelfält existerar inte.
”Vi vill att folk ska cykla på vintern också. Och snön skulle göra det omöjligt att se var fälten finns”, förklarar Ari Varonen, stadsingenjör på Joensuu stad.
Fyra mil av cykelnätet utgörs av extra breda huvudcykelvägar som prioriteras av snöröjarna. Men staden är inte nöjd, fram till 2030 ska ytterligare två mil cykelbanor av samma höga kvalitet byggas.
Forskaren Juhana Venäläinen, 35, har två små barn, men har ändå struntat i att köpa bil. Han tycker att det fungerar bra att trampa till arbete, förskola och affärer. På fritiden är han aktiv i en lokal förening som slåss för bättre förhållanden för cyklister. Men egentligen tycks han vara ganska nöjd med stadens planer.
Hans största oro verkar i stället vara att det ska bli - för varmt. Även i Joensuu börjar vintrarna bli mildare. I år kom den verkliga kylan först i slutet av januari och veckan efter att Expressen besöker staden väntar plusgrader igen.
Det skapar problem för cyklisterna. Snöröjarna i Joensuu har stor erfarenhet av ihållande minusgrader. När de plogar cykelbanorna lämnar de kvar ett hårt packat lager snö som är behagligt att cykla på även med vanliga däck. Däremot har de inte lika stor vana av att hantera slask som kan frysa till is om natten. Det märks i statistiken, cykelresorna är faktiskt fler på vintern än på hösten i Joensuu.
När målet att minska utsläppen från trafiken debatteras i Sverige ligger fokus ofta på åtgärder som inte utmanar någon, som fler laddstolpar eller mer biodrivmedel. Politikerna pratar inte lika gärna om att biltrafiken också måste minska om målet ska nås.
Snöröjning på cykelbanor
Exemplet Joensuu visar att det inte behöver vara så mycket av en uppoffring. Där råder det bred enighet om att satsningarna på cykelinfrastruktur är klok politik. De ses som en besparing - på pengar, utrymme och energi. Och det finns fler plusposter: mindre buller, bättre luft, färre allvarliga olyckor, piggare elever och friskare invånare.
Som tillfällig besökare slås man också av hur trevlig staden blir när fotgängare och cyklister får ta plats. När det skymmer en vanlig onsdagseftermiddag i februari fylls cykelställen i centrum på av Joensuubor som gör sina ärenden. Tempot är lugnt, bilister släpper artigt fram andra trafikanter i korsningarna.
Vid elvatiden börjar stora snöflingor falla över studenterna som köar i sina färgglada overaller för att få komma in på en nattklubb. När solen går upp över älven morgonen därpå kommer cykelbanorna redan att vara skottade.
LÄS MER:
Inför cykeln blir kloka borgare sura sossar
Cyklisterna är ju trafikens hjältar
Ursäkta Trafikverke, är det här ett skämt?!
