Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Skövlade funkiskök? Tacka hyressystemet!

Originalkök - som det på bilden - blir allt ovanligare i hyresrätter.Foto: ANNIE ANDERBERG / ANNIE ANDERBERG/EXPRESSEN

Boende som sörjer hårdhänta renoveringar är en logisk effekt av hyresregleringen. Vad hyresgästerna tycker spelar ingen större roll.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Bostadsstiftelsen Signalisten tänker riva ut de vackra originalköken när de ska renovera sina 1960-talshus i Bergshamra i Solna, skriver byggnadsvårdsexperten Gustav ”Rävjägarn” Bergström på Facebook.

Liknande larm om hur hyresvärdar ersätter platsbyggd inredning med själlösa, serietillverkade skåp återkommer regelbundet. Vissa hyresgäster är helt oförstående. Varför vill värden byta ut kök som de boende själva vill behålla? De älskar ju sina kallskafferier och kryddlådor i glas.

Ibland får man intryck av att köken kanske inte är fullt lika enkla att återställa efter stambyten som de boende hävdar. Men i grunden bygger deras förvåning på ett missförstånd. Hyresgästernas åsikter spelar ingen större roll i det svenska systemet.

Bruksvärdet styr

När bostadsrätter och villor säljs är det ofta en fördel om den tidstypiska inredningen är bevarad. En vacker serveringsgång lyfts ofta fram av mäklaren, ett funkiskök i gott skick kan höja priset med många tusenlappar. 

Hyresvärdar har däremot omvända ekonomiska drivkrafter. I hyresförhandlingarna är det en nackdel om köket är i original. Vanliga reparations- och underhållsarbeten anses nämligen inte höja lägenheternas så kallade bruksvärde och ger därmed inte rätt till några hyreshöjningar. 

Om värden i samband med ett stambyte passar på att riva ut det vackra gamla köket och sätta in ett nytt går det däremot bra att höja hyran. 

Hyresgäster kan visserligen säga nej till renoveringar. Då får juristerna i hyresnämnden ta ställning till rent estetiska frågor, som om den existerande inredningen kan tänkas tilltala ”breda grupper av hyresgäster.” Men i regel brukar domstolarna ändå döma till värdens fördel.

”Vad fan är hög standard?” undrade Peps Persson 1975. Den frågan hade han inte behövt ställa i dag. Decennier av domstolsprocesser har mejslat fram vad som är att betrakta som standardhöjande åtgärder. 

Att det numera finns elektriska handdukstorkar i nästan alla nyrenoverade hyresrätter beror till stor del på att de ger värden rätt att höja hyran. Kolfilterfläktar, säkerhetsdörrar och badrumsklinker är annat som anses standardhöjande och som därför sätts in på löpande band.

Det finns visserligen hyresvärdar som erbjuder sina hyresgäster att välja nivå på renoveringen - och i förlängningen hur hög hyreshöjningen ska bli. Men det görs trots dagens system, inte tack vare det. 

Hyresgästföreningens förvåning

Det märkliga är därför inte att fullt fungerande kök plockas bort utan att Hyresgästföreningens representanter tycks vara lika ilskna och förvånade varje gång det sker. Det är ju det system som Hyresgästföreningen värnar - bruksvärdessystemet - som gör att värdarna måste bry sig mer om vad domarna i hyresnämnden tycker än vad de boende föredrar.

Problemet förvärras av att systemet skapar långa bostadsköer. Det medför att hyresgästernas åsikter blir än mindre intressanta för värdarna, lägenheterna kan ju hyras ut ändå.

Då och då väcks förslag om att hyresgästerna genom lagändringar ska få större inflytande över renoveringar. Men det är som att tro att köerna och kvalitetsproblemen i planekonomier kan åtgärdas genom bättre femårsplaner.

Så länge dagens hyressystem består kommer vi att fortsätta få se boende som sörjer sina utrivna kök.

 

REPLIK: 

Elen är från Erlanders dagar 

Byggslarvet kostar miljarder varje år. Experten förklarar varför.