Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Ska svartbyggen lösa flyktingkrisen?

Med ett nytt domslut har bostadskrisen i ett slag blivit ännu djupare. Kan kommunerna ens följa lagen?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Miljöpartisten Peter Eriksson torde vara Sveriges mest stressade minister. När Mehmet Kaplan avgick hamnade regeringens svåraste uppgift i Erikssons knä: Att lösa den enorma bostadskrisen. Och fort måste det gå. Om den nya bostadsministern ska hinna göra något avtryck innan valet måste han leverera skarpa förslag till riksdagen redan under hösten.

I veckan blev bostadskrisen i ett slag dessutom ännu djupare. Då vägrade Mark- och miljööverdomstolen att ge tidsbegränsat bygglov åt några modulhus eftersom tomten krävde omfattande markarbete. Därmed är risken stor att landets kommuner måste slänga merparten av sina planer på barackboenden åt nyanlända flyktingar i papperskorgen.

Domen sätter rikspolitikernas stora svek mot lokalpolitikerna i blixtbelysning. Länge skyllde regeringen bristen på bostäder åt flyktingar på egoistiska kommuner. I höstens migrationsöverenskommelse kom så politikerna överens om att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar.

Därmed agerade Stefan Löfven som en chef från helvetet. Han delegerade en ytterst svår uppgift utan att vare sig skicka med verktyg eller vettig finansiering. Dessutom krävde han lösningar på bordet med bara några månaders varsel. Lagen trädde i kraft i mars i år.

I panik började många kommuner därför beställa och planera för modulhus. Det är visserligen en usel lösning. Kostnaderna är enorma och risken att man bygger permanenta ghetton är överhängande. Nödbostäder från före första världskriget stod exempelvis kvar i Stockholm långt in på 70-talet.

Men finns det annat än dåliga lösningar kvar att välja mellan? Att Migrationsverket, som ändå har förmånen att kunna skaffa boenden på löpande räkning, till och med hyrt kryssningsfartyg åt asylsökande visar hur akut situationen är.

Nu höjs röster för att domstolarna borde se mildare på kommunernas regelbrott. Men att domare ska sticka upp blöta fingrar i luften och avgöra vilka lagar som bör tillämpas för tillfället är en farlig idé. Det är politikernas sak att ändra lagstiftning som fungerar dåligt. Några sådana initiativ har de inte tagit, tvärtom skärptes lagen om tidsbegränsade bygglov för bara några år sedan.

Så vad händer nu när det blir svårt att snabbt få upp modulhus? Fler kommuner lär, som Ekerö, låta nyanlända gå före i bostadskön. Andra lär, i likhet med Malmö, köpa in bostadsrätter. Men behovet är så enormt och tiden så knapp att sådana lösningar knappast kommer att räcka. Enbart Stockholms stad kommer att behöva skaffa bostäder åt 11 000 flyktingar under nästa år, enligt en uträkning. Det är lika många som i dag bor i hela området Husby.

Så vad återstår då annat än medvetna regelbrott? Efter höstens flyktingkris har minst ett 60-tal kommuner lex Sarah-anmält sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Det som var tänkt som en larmsignal om allvarliga missförhållanden har blivit en byråkratisk brasklapp. "Sorry, men vi fixar inte det här".

Kommer vi att se samma utveckling när det gäller bostäderna? Att kommunerna helt enkelt inte mäktar med att följa gällande lagstiftning? Kommer vi att se kommunala svartbyggen i spåren av flyktingkrisen?

Om Peter Eriksson ser stressad ut i Visbys gränder vet du varför.

 

Läs också:

Bostadspolitiken lika träffsäker som ett avsågat hagelgevär

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.