Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Sätt upp fartkameror även inne i städerna

Fler hastighetskameror skulle kunna förändra den lättsinniga attityd som många förare har till fortkörning, skriver Patrik Kronqvist.Foto: LASSE SVENSSON & FREDRIK SANDBERG/SCANPIX

Det är inte bara landsvägsbilisterna som behöver skydd. Hastighetskameror i städerna skulle rädda många liv.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Under tiden George Henderson har bott på Old Dalkeith Road i Edinburgh har han sett sju människor dö på gatan. Den främsta förklaringen till de många trafikolyckorna har varit den höga hastigheten. Tidigare brukade omkring sex av tio bilister köra för fort på gatan, rapporterar skotska BBC.

Men för drygt ett år sedan installerades hastighetskameror - de första på en stadsgata i Skottland. Och i princip över natt blev Old Dalkeith Road säker. 

Av de 15 000 bilister som använder gatan varje dygn är det numera i snitt bara två stycken som kör för fort. Sedan kamerorna monterades har heller inga allvarliga olyckor rapporterats. 

Fartkameror i städerna 

Hastighetskameror har haft goda effekter även i Sverige. Trafikverkets omkring 1 600 kameror uppskattas rädda 20 liv per år. Dessutom undviks 70 allvarliga personskador årligen.

I stort sett alla hastighetskameror sitter dock längs landsvägarna. Trafikverket bedriver bara enstaka pilotprojekt med fartkameror i tätorter. 

Det är märkligt. Medan antalet bilister som dör eller skadas allvarligt i trafiken har sjunkit kraftigt de senaste decennierna, har utvecklingen nämligen inte alls varit lika ljus för fotgängare och cyklister. Oskyddade trafikanter utgör nu en tredjedel av de omkomna i trafiken och många olyckor sker inne i städer.

Tyvärr är respekten för hastighetsgränser i tätorter ofta usel. Polisen vittnar om gator med 30-gräns förbi skolor där snitthastigheten kan vara 45 kilometer i timmen.

Det extra lilla trycket på gaspedalen är livsfarligt. Vid en krock med en bil som färdas i 30 kilometer i timmen överlever nio av tio oskyddade trafikanter, vid 50 kilometer i timmen dör tvärtom nio av tio. Dessutom blir stoppsträckan dubbelt så lång. Det kan vara skillnaden på om en ettagluggare hinner över gatan eller inte.

Med dagens personalbrist är det utopiskt att tro att polisen ska hinna göra fler fartkontroller. Däremot vore det fullt möjligt att montera hastighetskameror även i städerna.

Lägre hastighet räddar liv

Nu kan det faktiskt vara på gång. Ett av de sista besluten den rödgröna regeringen fattade före valet var att låta Transportstyrelsen utreda möjligheten för kommuner att själva sätta upp kameror. Det vore rimligt eftersom kommunerna ansvarar för de allra flesta gatorna i tätort. I dag är det bara Trafikverket som får lov att sätta upp fartkameror, vilket nog är en delförklaring till varför nästan alla kameror sitter längs statliga vägar.

Samtidigt vill regeringen införa ägaransvar - något som är regel i de flesta europeiska länder. Det skulle göra det möjligt för polisen att slippa det tidsödande arbetet att manuellt försöka identifiera förare på kamerabilderna.

Kommunala kameror har även andra fördelar. De kan till exempel användas för att övervaka miljözoner och bötfälla bilister som kör i bussfiler eller parkerar på hållplatser. Kamerorna utgör heller inget större intrång i den personliga integriteten. Är man laglydig, blir man överhuvudtaget inte registrerad.

Hastighetskameror i städerna skulle kunna rädda många liv, göra så att fler barn vågar gå och cykla till skolan och minska klimatutsläppen. På sikt skulle det rentav kunna förändra den lättsinniga attityd som många förare har till fortkörning.

Måtte nästa regering se till att slutföra arbetet med kommunala fartkameror.

 

Läs också:

40-gräns i städerna kan rädda många liv