Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Sanningen bakom Volvos u-sväng

Volvos vd Håkan Samuelsson tänker sätta elmotorer i alla bilar.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det gnälls ofta över att regler och skatter hämmar företagens utveckling. Volvos beslut att sätta elmotorer i alla sina bilar är ett exempel på motsatsen.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det viktigaste utspelet under politikerveckan levererades inte av någon av partiledarna från scenen i Almedalen. Volvos vd Håkan Samuelsson stal showen när han meddelade att alla nya bilmodeller från 2019 kommer att ha en elmotor. Svallvågorna efter onsdagens utspel nådde längre än ankdammen i Visby; nyheten hamnade rentav på Financial Times förstasida.

Nu lovar rubrikerna visserligen mer än Volvo självt. Även om företaget ska lansera fem renodlade elfordon innebär beslutet inte att alla nya Volvobilar inom två år kommer susa fram tyst och utsläppsfritt. Gamla modeller kommer att fortsätta säljas även efter 2019 och tyngdpunkten i satsningen ligger på laddhybrider med både el- och förbränningsmotorer. I Volvos fall handlar det om tunga och kraftfulla bilar vilket ger höga utsläpp när batteriet är tomt.

Volvo och elbilarna

För att kunna uppfylla sitt löfte satsar Volvo även på "milda hybrider" med svaga elmotorer som laddas under färd och som bara assisterar den vanliga motorn. Ryktet om fossilmotorns död ter sig i det korta perspektivet som betydligt överdrivet.

Men det är ändå en milstolpe att en traditionell biltillverkare nu tänker förse alla sina bilar med någon form av elmotor. Det kommer att ge ringar på vattnet i form av fler laddstationer och en större marknad för batteritillverkare. Och det stakar ut riktningen: det är el som är framtiden.

Samma morgon som Volvo avlade sitt ellöfte publicerades en vältajmad spaning av Per Gudmundson på Svenska Dagbladets ledarsida. Under rubriken "Politikervecka schmolitikervecka" påpekade han att innovationerna från blott en handfull av de svenska spjutspetsföretagen har betydligt större påverkan på samhällets utveckling än all världens Almedals- och Järvaveckor.

Gudmundson har en poäng. Men att näringsminister Mikael Damberg inte personligen utvecklar nya elmotorer betyder inte att politiken är oviktig när ny teknik ska slå igenom. Faktum är att politiska beslut har spelat en viktig roll för att Volvo nu verkligen storsatsar på el.

Volkswagens dieselskandal

När amerikanska myndigheter 2015 satte hårt mot hårt och avslöjade Volkswagens avgasfusk gav det följdverkningar för hela bilbranschen. Fram till dess hade snåla dieselmotorer främst setts som ett smart sätt att minska koldioxidutsläppen. Nu riktades sökarljuset i stället mot de hälsofarliga utsläppen av kväveoxider och partiklar. 

Borgmästarna för Paris, Madrid, Aten och Mexico City kom i december överens om att totalförbjuda dieselbilar i sina städer senast 2025. I Sverige överväger regeringen i stället att införa miljözoner för att stänga ute smutsiga bilar från stadskärnorna, något  som redan är verklighet i många europeiska städer.

De närmaste åren kommer också utsläppskraven att skärpas. Flera biltillverkare har insett att det kommer att bli ytterst kostsamt att uppfylla de nya reglerna och Volvo meddelade redan i maj att man inte kommer att utveckla någon ny generation dieselmotorer.

Kinas tuffa miljöregler

En viktig orsak till att teknikskiftet nu går så snabbt är även att Kina och en rad amerikanska delstater har regler som tvingar biltillverkare att sälja en viss andel elbilar. Företag som inte klarar kraven får köpa krediter av dem som överpresterar, något som har blivit en viktig intäktskälla för Tesla. I EU överväger man att införa liknande regler.

Historien är full av exempel på hur politiska regleringar på detta sätt driver fram innovationer, som Kaliforniens krav på katalysatorer på 1970-talet. Ändå låter det i svensk debatt ofta som om miljökrav och miljöskatter enbart skulle vara ett hinder för företagens utveckling. På transportsidan har det synsättet i stor utsträckning fått styra politiken. Reglerna för förmånsbilar utformades exempelvis länge för att gynna Volvos och Saabs tunga och törstiga fordon. 

Men efter Volvos u-sväng kan vi förhoppningsvis få se grönare former av påtryckningar. De första tecknen syns redan. När vd:n Håkan Samuelsson i onsdags vände sig till regeringen efterlyste han inte slappare miljöregler utan fler laddstationer.

"Det som är bra för Volvo är bra för Sverige", brukar det heta. Kanske har den devisen aldrig varit mer sann än i dag.

 

Läs också:

Sluta upp med att curla bilföretagen