Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Vårt eviga mejlande är ett hot mot Sveriges välstånd

I boken Deep Work beskriver datavetaren Cal Newport hur högutbildade ägnar allt mer tid åt enkla sysslor - och förklarar vad som kan göras åt det.Foto: Colourbox
Deep Work av Cal Newport utkom på svenska i januari i år.

Staten lägger miljarder på högre utbildning. Ändå ägnar vi en stor del av tiden åt enkla uppgifter. Det finns smartare sätt att arbeta.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det kan vara ett helvete att få tag på en forskare. När jag skrev för en studenttidning svor jag ofta över professorer som struntade i att svara på mejl och lyfta luren. När man till slut fick kontakt kunde de säga att de visst ville besvara mina frågor, men hade jag möjlighet att återkomma om ett par veckor? 

Efter att ha läst Deep Work av datavetaren Cal Newport - boken utkommer på svenska i dagarna - har jag fått en ny respekt för de svårfångade akademikerna. Troligen värnade de bara sin koncentration, de hade viktigare arbetsuppgifter än att prata med studentreportrar.

Newports hypotes är att det arbete vi kan utföra vid djup koncentration blir allt mer värdefullt i dagens ekonomi, men att förmågan att gå på djupet samtidigt blir desto ovanligare.

Cal Newport skrev Deep work

Bokens titel anspelar på termen ”djupjobb”- att arbeta med mentalt krävande uppgifter med bibehållen koncentration. Motsatsen är ”ytjobb” - uppgifter med låg intellektuell insats som ofta genomförs i en rörig miljö.

Att vår koncentrationsförmåga tycks ha blivit sämre har flera orsaker. Öppna kontorslandskap blir allt vanligare - trots larm från forskare om lägre produktivitet och ökade sjukskrivningar. Efter årsskiftet flyttade exempelvis socialtjänsten i Kungsbacka in på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Inte ens personal som har i uppgift att omhänderta barn har alltså längre en fast, avskild plats.

Mejl, sociala medier och verktyg som Slack är en annan förklaring. Visst har de gjort kommunikationen smidigare. Men de har också medfört att många tjänstemän ägnar en stor del av sin arbetstid till att vittja mejlkorgen - ett typiskt ytjobb - och att deras koncentration ständigt bryts av aviseringar om nya meddelanden. Det är ett ineffektivt sätt att arbeta. Forskning visar att ett avbrott, även om det är kort, tydligt förlänger den totala tid som krävs för att slutföra en arbetsuppgift.

Till det skulle jag själv lägga att allt fler administrativa sysslor läggs ut på arbetstagarna i linjen. Här anar man en paradox, samtidigt som staberna ständigt tycks svälla med fler kommunikatörer och HR-personer tvingas tjänstemän göra allt fler enkla uppgifter utöver det ordinarie arbetet - som att beställa resor och boka lokaler. Det som är smidigt för höga chefer blir dock ofta en tidstjuv för de anställda. Tänk bara på all den tid som måste ha ägnats de obligatoriska onlinekurser om allt från GDPR till hållbarhetspolicies som verkar ha blivit på modet.

Kostnaden för öppna kontorslandskap

Men om dessa sysslor och störningsmoment går ut över produktiviteten, varför åtgärdar arbetsgivarna inte problemen? Det torde ju finnas enorma vinster och besparingar att hämta hem.

Cal Newport menar att det beror på att det är komplicerat att beräkna kostnaderna av att anställda inte klarar att ägna sig åt djupjobb - exempelvis på grund av störningar i öppna kontorslandskap. Däremot är det enkelt att se hur mycket lägre hyran blir om man slopar de egna arbetsrummen.

För anställda med komplicerade kunskapsjobb är det också ofta svårt att mäta sin produktivitet. I brist på bra mått är det lätt att fokusera på det som snabbt ger synliga resultat. Visst känns det som en prestation när mejlkorgen är tom?

Själv anar jag också en dos Luther bakom oviljan att ifrågasätta dagens arbetssätt. Det kan uppfattas som lättjefullt att vilja skära bort uppgifter - trots att poängen är att resultatet då kan bli bättre.

Vid experiment på managementfirmor har forskare nämligen kunnat visa att konsulterna både ökade sin produktivitet och levererade bättre tjänster när de en dag i veckan befriades från kravet att vara konstant uppkopplade. 

Stäng av mobilen på kvällarna

I sin bok erbjuder Cal Newport individuella lösningar. Likt professorerna, som jag försökte få tag i, ska man försöka skapa sig sitt eget utrymme för djupjobb: Sociala medier-användningen ska begränsas, arbetsdagen schemaläggas och antalet arbetade djupjobbstimmar loggas. Bland annat.

Det är inget fel på Newports råd. Men om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation - som det heter i högtidstalen - borde då inte arbetsgivare, fackförbund och politiker även hitta kollektiva lösningar? Det borde ligga i allas intresse att så många timmar som möjligt ägnas åt verkligt komplicerade och värdefulla arbetsuppgifter.

Jag är ingen vän av svepande lagstiftning, men det är intressant att den franska lag som mer eller mindre förbjuder företag att mejla anställda utanför arbetstid, främjar just en av de punkter som Cal Newport menar krävs för att det ska vara möjligt att öka mängden djupjobb: avkoppling och fredade kvällar.

Vad är egentligen poängen med att staten lägger mångmiljardbelopp på högre utbildning om vi lägger allt mer av vår arbetstid på enkla och rutinartade sysslor?