Patrik Kronqvist

Så kan alliansen återta storstaden från MP

Borgerligheten måste möta MP:s framgångar med grön och tillväxtvänlig politik.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Tre mandat, över 15 procent av rösterna och positionen som Sveriges andra största parti. Miljöpartiet blev rikligt belönat för sin pragmatiska miljöpolitik i EU-parlamentet.

Även om lyckade EU-val inte per automatik ger framgångsrika riksdagsval talar demografin för fortsatt grön medvind.

I en tid när Sverige har EU:s snabbaste urbaniseringstakt blev Miljöpartiet största parti både i Stockholm och i Göteborg. Och när 80- och 90-talens babyboomgeneration tar plats i röstlängderna är MP ungdomarnas favoritparti.

Partiets succé lär påverka den kommande valrörelsen, speciellt som väljarna i EU-valet rankar miljön som den näst viktigaste frågan. Stefan Löfven signalerade redan på valvakan att S underskattat kraften i frågan. Och också i Moderaterna är interndebatten i full gång.

Ett retoriskt skifte kunde skönjas hos M redan före valet. Ledande moderater tycks ha insett att deras förslag åtminstone måste framstå som gröna. Därför kallar de motorvägstunneln Förbifart Stockholm för ”klimatsmart”. Och därför hotar de med att S-kravet på höjd krogmoms kan öka bilberoendet. Problemet är bara att de förslagen inte är, eller ens uppfattas som, miljövänliga.

Det största hotet mot Miljöpartiets ställning är i stället miljöpartisterna själva. För i det parti som nu är störst av alla i storstäderna finns paradoxalt nog också stadskritiska drag – även om det ofta döljs effektivt av den unga, urbana partiledningen.

På lokal nivå bekämpar vissa MP-företrädare den kraftiga urbanisering som är en förklaring till partiets framgångar. Det gäller inte minst miljöpartister i Stockholms stad som motverkar bygget av en tätare stad, något som annars skulle kunna mildra miljöproblem och skapa bostäder åt framtida MP-väljare.

Kanske går inställningen tillbaka till grönavågarna bland partiets grundare som såg staden som ett miljöhot – och inte en möjlighet. Rationella argument om att det är bäst för klimatet att människor bor ovanpå i stället för bredvid varandra avfärdas i alla fall. Längtan är till landet – eller åtminstone till glesa förorter.

Frågan är dock hur nytillkomna urbana väljare kommer att reagera om de inser att ledande lokala miljöpartister snarare än framstegsvänliga latteliberaler är kokkaffekonservativa bakåtsträvare. Det i kombination med en levande tillväxtkritik i Miljöpartiet gör att det finns en blotta för liberala partier att utnyttja.

Något av de borgerliga partierna skulle kunna bli det parti som på allvar omfamnar tanken om den täta, hållbara staden. Det är en politik med potential att ge oss såväl trevligare städer som lägre koldioxidutsläpp och högre tillväxt. KTH-forskaren Maria Börjesson har övertygande argumenterat för att täta städer förbättrar produktiviteten och innovationskraften. Och att glesa, bilberoende städer gör det motsatta.

Det behövs heller inga förbud och pekpinnar. Det går alldeles utmärkt att i stället ta hjälp av prismekanismer och smart stadsplanering.

Det gäller bara att inse att det är lika rimligt att sätta marknadspriser på p-platser som på bostadsrätter. Och att trängselskatter är ett bättre sätt att bekämpa bilköer än jättelika motorvägsbyggen.

Vilket parti blir först med att utmana MP med en sådan grön tillväxtpolitik?