Patrik Kronqvist
Bostadspolitiken är den rödgröna regeringens kanske största sorgebarn. Med mindre än ett år till valet har man knappt lyckats driva igenom en enda reform som gör att bostadsmarknaden fungerar bättre.
De höga flyttskatterna är kvar och investeringsstöden som skulle ge fler billiga hyresrätter är ett fiasko - där jobben finns används knappt stimulanserna.
Nu börjar dessutom det marknadsdrivna byggandet att hacka betänkligt. I storstäderna står nya lägenheter osålda, trots kraftiga rabatter, och flera bolag som säljer bostadsrätter har fallit kraftigt på börsen.
Begränsar ränteavdragen
Men en situation är aldrig så illa att den inte kan bli värre. Regeringen är nu på väg att driva igenom regelförändringar som ser ut att leda till både högre hyror och färre nya hyresrätter.
Bakgrunden är ett EU-direktiv som ska begränsa företags rätt att göra ränteavdrag. Syftet är vällovligt, att försvåra skatteflykt. Men finansdepartementet vill inskränka avdragsrätten betydligt mer än vad EU kräver. Det skulle slå hårt mot bolag som bygger och förvaltar hyreshus, där räntekostnaderna ofta utgör en betydande del av utgifterna.
Sveriges Allmännyttiga bostadsbolag (Sabo) räknar med att hyran för en normalstor trea skulle behöva höjas med närmare 250 kronor i månaden om finansdepartementets huvudalternativ genomförs. Och det är med dagens extremt låga räntor. Om räntan bara skulle stiga med ett par procentenheter kommer hyran behöva höjas med över 700 kronor i månaden för en trea.
Med tanke på regeringens ambition att minska klyftan mellan stad och land är det värt att notera att förslaget tros slå hårdast mot bostadsbolag i avflyttnings-Sverige. Deras ekonomi är i regel redan ansträngd och möjligheterna att höja hyrorna är små. Det finns stor risk att flera företag helt enkelt inte överlever, menar Sabo. Ytterligare en effekt är att det kommer att bli betydligt svårare att finansiera renoveringarna av hyreshus i miljonprogramsområdena.
Färre nybyggen
Reformen går också på tvärs med regeringens ambition om att bygga fler billiga hyresrätter. På många platser kommer det helt enkelt inte att bli lönsamt att bygga nytt.
"Förslaget slår direkt mot byggandet av alla typer av fastigheter [...] Konsekvensen av detta blir att färre kommer att kunna bo och verka där Sverige växer", konstaterar Stockholms Studentbostäder, som avfärdar det specialavdrag som regeringen föreslår för bolag som bygger nya hyreshus som otillräckligt. Den lägre bolagsskatt som regeringen också vill se kompenserar inte heller bostadsbolagen för de ökade kostnaderna.
Många kritiker menar att effekterna av direktivet inte hade behövt bli så här brutala. Regeringen hade kunnat välja att lägga sig på den lägre nivå EU kräver - eller försökt få till ett undantag för bostadsbolag.
Men nu kan det vara försent för regeringen att backa. Direktivet måste vara genomfört senast i januari 2019. Att såhär i elfte timmen försöka få till undantag som ännu inte är utredda kanske helt enkelt inte är möjligt.
Med närmast närmast kirurgisk precision kan regeringen alltså vara på väg att slå mot det den säger sig värna: billiga hyresrätter, miljonprogramsområdena samt landsbygden.
Och under tiden fortsätter bostadsköerna att växa.
Läs också: