Det är inte bara Ryssland som bearbetar svenska sinnen. Turkiets Recep Tayyip Erdoğan, Kinas Xi Jinping och Saudiarabiens Salman bin Abdul Aziz satsar också resurser här, skriver Patrik Kronqvist.
Det är inte bara Ryssland som bearbetar svenska sinnen. Turkiets Recep Tayyip Erdoğan, Kinas Xi Jinping och Saudiarabiens Salman bin Abdul Aziz satsar också resurser här, skriver Patrik Kronqvist.
Patrik Kronqvist

Putin är inte ensam om att vilja påverka Sverige

Publicerad

Det är inte bara Ryssland som bedriver påverkansoperationer. Turkiet, Saudiarabien och Qatar försöker också bearbeta svenska sinnen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Rysslands försök att påverka val och förändra opinioner i väst har rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Informationskriget har till och med färgat språket, smaka bara på ord som "trollfabrik" och "fejknyhet". Men Vladimir Putin är inte ensam om att vilja bearbeta svenska medborgares sinnen.

Nyligen visade Dagens ETC i en granskning att 17 av de 25 största moskéerna i Sverige får eller har fått pengar från länder i Mellanöstern och Asien. Saudiarabien tog exempelvis notan för Göteborgs moské som stod klar 2011 och Qatar har bidragit med 30 miljoner kronor till den stora moské som invigdes i Malmö i våras.

Vilka motkrav som ställs i de specifika fallen är inte känt. Men rika gulfstater med Saudiarabien i spetsen har ända sedan 1960-talet lagt många miljarder på att sprida sin bokstavstrogna, salafistiska islamtolkning över världen.

Sprider salafism

Denna ideologiexport har varit mycket framgångsrik. Dopad med oljepengar har salafismen på hundra år gått från att vara en obskyr sekt i den Arabiska halvöns inland till att påverka tolkningen av sunniislam i såväl den islamiska världen som i västvärldens förorter. Det är dåliga nyheter för den som hoppas på bättre integration. Tolkningen innebär i regel ett avståndstagande från de västerländska majoritetssamhällena. 

Styrningen av de nio turkiska moskéerna i Sverige är mer direkt. Imamerna är utsända och betalda av den turkiska statliga religionsmyndigheten Diyanet och innehållet i fredagsbönen bestäms från Ankara. Flera kritiker menade i ett DN-reportage i våras rentav att moskéerna fungerar som en sorts spioncentraler och att imamerna har till uppgift att kartlägga regimmotståndare i Sverige. 

Alla försök till påverkan sker inte via religion. Kina har exempelvis storsatsat på Konfucius-institut vid olika lärosäten runtom i världen. Ett av de första öppnade vid Stockholms universitet 2005. Den kinesiska staten såväl utbildar som betalar för lärarna. Generositeten har dock ett pris. Avhoppade lärare har vittnat om att de är förbjudna att tala om känsliga ämnen som Tibet och "mänskliga rättigheter".

Kraftig kritik har fått lärosäten i Stockholm, Karlskrona och Karlstad att bryta med institutet, men Luleå tekniska högskola håller fortfarande fast vid sitt samarbete.

Stryp utländsk finansiering?

När moskéer avslöjas med att anlita hatpredikanter är den första impulsen ofta att kräva att offentliga bidrag dras in, jag har själv skrivit många sådana ledare. Men vad kan man egentligen göra när merparten av pengarna kommer utifrån? Att dra in svenska bidrag riskerar att ge än större inflytande till Saudiarabien.

Kanske är det i stället den utländska finansieringen som ska strypas. Österrike har valt den modellen. Frågan är dock knepig. Auktoritära ledare drar sig inte för att förbjuda utländska pengar till oönskade organisationer. Men ska inte Sverige vara bättre än så?

Samtidigt framstår det som helt orimligt att Saudiarabien - där kyrkor knappast får uppföras - kan pumpa in pengar för att driva muslimer i Sverige en mer fundamentalistisk riktning. Eller att utsända imamer från Turkiet - en stat som fängslar svenska Amnesty-aktivister - tillåts bedriva öppet politiska kampanjer i svenska moskéer. Eller att lärare betalda av Kina - ett land som har kidnappat en svensk förläggare i utlandet - får sprida sin propaganda direkt vid svenska lärosäten.

Borde det åtminstone inte krävas någon form av ömsesidighet från regimer som vill utnyttja den svenska öppenheten?

När den svenska staten nu storsatsar på det psykologiska försvaret kan udden hursomhelst inte bara vara riktad mot Ryssland.

 

Läs också:

Göd inte konservativa i kampen mot IS

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag