Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Putin är inte ensam om att vilja påverka Sverige

Det är inte bara Ryssland som bearbetar svenska sinnen. Turkiets Recep Tayyip Erdoğan, Kinas Xi Jinping och Saudiarabiens Salman bin Abdul Aziz satsar också resurser här, skriver Patrik Kronqvist.

Det är inte bara Ryssland som bedriver påverkansoperationer. Turkiet, Saudiarabien och Qatar försöker också bearbeta svenska sinnen.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Rysslands försök att påverka val och förändra opinioner i väst har rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Informationskriget har till och med färgat språket, smaka bara på ord som "trollfabrik" och "fejknyhet". Men Vladimir Putin är inte ensam om att vilja bearbeta svenska medborgares sinnen.

Nyligen visade Dagens ETC i en granskning att 17 av de 25 största moskéerna i Sverige får eller har fått pengar från länder i Mellanöstern och Asien. Saudiarabien tog exempelvis notan för Göteborgs moské som stod klar 2011 och Qatar har bidragit med 30 miljoner kronor till den stora moské som invigdes i Malmö i våras.

Vilka motkrav som ställs i de specifika fallen är inte känt. Men rika gulfstater med Saudiarabien i spetsen har ända sedan 1960-talet lagt många miljarder på att sprida sin bokstavstrogna, salafistiska islamtolkning över världen.

Sprider salafism

Denna ideologiexport har varit mycket framgångsrik. Dopad med oljepengar har salafismen på hundra år gått från att vara en obskyr sekt i den Arabiska halvöns inland till att påverka tolkningen av sunniislam i såväl den islamiska världen som i västvärldens förorter. Det är dåliga nyheter för den som hoppas på bättre integration. Tolkningen innebär i regel ett avståndstagande från de västerländska majoritetssamhällena. 

Styrningen av de nio turkiska moskéerna i Sverige är mer direkt. Imamerna är utsända och betalda av den turkiska statliga religionsmyndigheten Diyanet och innehållet i fredagsbönen bestäms från Ankara. Flera kritiker menade i ett DN-reportage i våras rentav att moskéerna fungerar som en sorts spioncentraler och att imamerna har till uppgift att kartlägga regimmotståndare i Sverige. 

Alla försök till påverkan sker inte via religion. Kina har exempelvis storsatsat på Konfucius-institut vid olika lärosäten runtom i världen. Ett av de första öppnade vid Stockholms universitet 2005. Den kinesiska staten såväl utbildar som betalar för lärarna. Generositeten har dock ett pris. Avhoppade lärare har vittnat om att de är förbjudna att tala om känsliga ämnen som Tibet och "mänskliga rättigheter".

Kraftig kritik har fått lärosäten i Stockholm, Karlskrona och Karlstad att bryta med institutet, men Luleå tekniska högskola håller fortfarande fast vid sitt samarbete.

Stryp utländsk finansiering?

När moskéer avslöjas med att anlita hatpredikanter är den första impulsen ofta att kräva att offentliga bidrag dras in, jag har själv skrivit många sådana ledare. Men vad kan man egentligen göra när merparten av pengarna kommer utifrån? Att dra in svenska bidrag riskerar att ge än större inflytande till Saudiarabien.

Kanske är det i stället den utländska finansieringen som ska strypas. Österrike har valt den modellen. Frågan är dock knepig. Auktoritära ledare drar sig inte för att förbjuda utländska pengar till oönskade organisationer. Men ska inte Sverige vara bättre än så?

Samtidigt framstår det som helt orimligt att Saudiarabien - där kyrkor knappast får uppföras - kan pumpa in pengar för att driva muslimer i Sverige en mer fundamentalistisk riktning. Eller att utsända imamer från Turkiet - en stat som fängslar svenska Amnesty-aktivister - tillåts bedriva öppet politiska kampanjer i svenska moskéer. Eller att lärare betalda av Kina - ett land som har kidnappat en svensk förläggare i utlandet - får sprida sin propaganda direkt vid svenska lärosäten.

Borde det åtminstone inte krävas någon form av ömsesidighet från regimer som vill utnyttja den svenska öppenheten?

När den svenska staten nu storsatsar på det psykologiska försvaret kan udden hursomhelst inte bara vara riktad mot Ryssland.

 

Läs också:

Göd inte konservativa i kampen mot IS

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!