Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Pinsamt svenskt veto mot att bekämpa EU-mygel

Sverige sa nej till den nya åklagarmyndigheten år 2016. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman motiverade motståndet med att samarbetet inte skulle ge tillräckligt med nytta för pengarna. Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES STELLA PICTURES
Mygel med EU-pengar beräknas kosta unionen över sex miljarder kronor per år och momsbedrägerier tros belasta medlemsländernas statskassor med svindlande 500 miljarder kronor årligen.Foto: AP EUROPEAN COMMISSION

Sverige gör gemensam sak med Ungern och Polen och försvårar för EU att bekämpa mygel och korruption.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Laura Codruta Kövesi är något så ovanligt som en folkkär åklagare. Under sin tid som chef för den rumänska antikorruptionsbyrån åtalade hon flera tusen politiker och tjänstemän, inklusive en sittande premiärminister.

Men lika älskad som hon blev av folket i Rumänien, lika hatad blev hon av många politiker i hemlandet - speciellt inom det socialdemokratiska regeringspartiet PSD. Ifjol sparkades hon från sin post.

Nu kan Codruta Kövesi vara på väg att göra en spektakulär comeback. Trots ilskna protester från den rumänska regeringen är hon förhandsfavorit till att bli chefsåklagare i den nystartade Europeiska åklagarmyndigheten.

Om Codruta Kövesi väljs skulle det vara en kraftfull signal till Rumänien - och andra EU-medlemmar - som har börjat tumma på rättsstatens principer: “Jaså ni sparkade er åklagare? Nu är hon tillbaka - med EU i ryggen.”

EU:s åklagarmyndighet tar form

Den nya åklagarmyndigheten ska bekämpa bedrägerier med EU-medel och större moms-svindlerier. Det handlar alltså om stora problem. Mygel med EU-pengar beräknas kosta unionen över sex miljarder kronor per år och momsbedrägerier tros belasta medlemsländernas statskassor med svindlande 500 miljarder kronor årligen.

Att brotten ofta är gränsöverskridande gör dem dock svåra att klara upp. Men med en ny myndighet - där chefsåklagaren ska leda och kontrollera nationella åklagare - kan förhoppningsvis fler brott beivras.

Det borde vara av särskilt intresse för Sverige. Som nettobetalare till unionen är det svenska skattebetalare som drabbas när EU-medel förskingras. Och varje år sedan 2012 har Sverige, som en markering mot problemet, röstat för att neka EU-kommissionen ansvarsfrihet för budgeten.

Ändå sa Sverige nej till den nya åklagarmyndigheten år 2016. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman motiverade motståndet med att samarbetet inte skulle ge tillräckligt med nytta för pengarna. Men Sverige nöjde sig inte bara med att nobba myndigheten. Man såg också aktivt till att försvaga dess befogenheter.

Redan 2013 stod det klart att alla riksdagspartier utom dåvarande Folkpartiet var negativa till den gemensamma åklagarmyndigheten. Men i stället för att meddela EU-kollegerna det låtsades Sverige vara intresserat att gå med och ställde i förhandlingarna en rad krav som skulle göra myndigheten mer tandlös. Regeringens förhandlingsposition var stark - beslutet krävde enhällighet - och man fick därför gehör för många synpunkter. 

Sverige försvagade åklagarmyndigheten

När Sverige till slut informerade den övriga EU-kretsen om att man ändå skulle lägga in sitt veto blev reaktionerna häftiga - speciellt från Italien som är svårt plågat av organiserad brottslighet. Nu tvingades de övriga länderna i stället gå vidare med ett så kallat “fördjupat samarbete” om det förslag som Sverige hade sett till att vattna ur. Hela episoden beskrivs i EU-journalisten Ylva Nilssons bok “Så förs svensk EU-politik: med ett tvärsäkert kanske” från ifjol.

När åklagarmyndigheten nu är på väg att lanseras befinner sig Sverige knappast i något smickrande sällskap. I övrigt är det bara Polen och Ungern som aktivt har sagt nej till att gå med i samarbetet, det vill säga de två länder som just nu granskas av EU för brott mot unionens demokratiregler. 

Det borde stämma till eftertanke. Sverige har fortfarande chansen att ställa sig på rätt sida i den här striden.

 

 

Varför sätter sig Sverige så ofta på tvären i EU-sammanhang? Författaren Ylva Nilsson förklarar i Ledarsnack nedan. Patrik Kronqvist intervjuar.