Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Patrik Kronqvist: Annie Lööf kör i diket

Ett tydligare centerparti, lovade Annie Lööf i sitt installationstal. Men Centerns signum har snarare blivit otydlighet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Tänk att det bara är åtta år sedan Centerpartiet betraktades som det ideologiska, närmast coola valet, på högerkanten. I dag är C marknadsliberaler - med faiblesse för branschstöd. Man är integritetsvurmare - och klubbar igenom FRA-lagar. Och man är den gröna rösten - som alltid tystnar inför jordbrukslobbyn.

 

Flest är paradoxerna dock förmodligen i trafikpolitiken. "Stoppa utsläppen, inte bilarna", basunerar partiet ut på sina affischer i denna valrörelse. Den som fördjupar sig i valmanifesten märker dock snabbt att partiet agerar helt tvärtom: Man höjer skatten på bilar, men inte på bensin.

"Jag kompromissar aldrig om miljön", sa Annie Lööf stolt i P1:s valutfrågning. Men efter påtryckningar från Volvo blev bonus-malus-förslaget för fler miljöbilar urvattnat. Istället för en saftig straffavgift på nya, törstiga bilar smetas avgiften ut på redan existerande bilar. Styreffekten försvagas, motorljudet från lanseringen av nya Volvo XC90 dränker den gröna rösten.

 

Roten till partiets otydlighet är gapet mellan stad och land, menar många. Det sägs vara omöjligt att göra Stureplanscentern och Traktorcentern nöjda på samma gång. Det tror jag är en felaktig analys.

Om man tillåter politiken att vara närodlad på riktigt är det inga problem att exempelvis hurra för bilen i Sorsele, men betrakta den med en mer bekymrad min i Stockholm.

I Sorsele är köerna obefintliga, de som drabbas av buller och partiklar är få och det är lätt att hitta parkering. Och med tanke på den lilla befolkningen är knappt ens utsläppen ett problem.

 

I Stockholm är de samlade utsläppen desto större samtidigt som alternativen till bilen är fler och bättre. Och även om alla bilister i huvudstaden skulle välja elbil kommer problemen med trängsel, parkeringsbrist och partiklar bara att förvärras i takt med befolkningsökningen.

Den skillnaden mellan stad och land syns tydligt i statistiken: landsbygdsbilisten betalar för sina samhällskostnader medan storstadsbilisten i praktiken är subventionerad.

Trots det går alltså Annie Lööf och hennes partikamrater till val på samma budskap i hela landet och låtsas som att utsläppen är det enda problemet med massbilism. Med subventioner av fordon och laddstolpar och med gratis p-platser ska fler lockas att välja elbil.

Den politiken står dock i direkt motsättning till ett annat C-löfte från valmanifestet om att Sverige ska få "världens grönaste städer" med bättre kollektivtrafik och mer cykling.

 

För när staden anpassas efter bilen slits den isär, parkeringar och motorleder breder ut sig, avstånden blir längre. Göteborg är ett tydligt exempel, medan invånarantalet har ökat med 50 procent sedan 1940-talet har stadens yta sexfaldigats. Därmed ökar transportbehovet i sig, ofta blir det allt för långt för att gå eller ens cykla.

Centerpartiets förslag driver på den utvecklingen. Det är talande att Annie Lööf, som för några år sedan föreslog slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort, nu i stället går till val på att slopa skatten för jobbparkering för elbilar.

Lööf vill alltså bygga täta, miljövänliga städer och samtidigt öka subventionerna av det mest ytineffektiva transportmedel världen känner.

Hon har lite kvar att jobba med när det gäller den där tydligheten.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!