Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Nu står Miljöpartiet med brallorna nere

Mark- och miljööverdomstolen säger ja till Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Men regeringen har sista ordet i frågan.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Genom att regeringen tagit över prövningen av Preems expansionsplaner har klimatminister Isabella Lövin, MP, bäddat för en svekdebatt. Här tillsammans med Miljöpartiets andra språkrör, Per Bolund.Foto: Janerik Henriksson/TT / Janerik Henriksson/TT

Domstolens ja till Preems expansion sätter MP i en mardrömssits: Antingen måste partiet ta ansvar för att koldioxidutsläppen ökar i Sverige eller så undergräver man Europas mest framgångsrika klimatreform.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Minns ni kolbiten? Språkröret Gustav Fridolin viftade ivrigt med den i valdebatterna 2014 för att visa att Miljöpartiet minsann inte tänkte låta Vattenfall bryta stenkol i Tyskland. Men när den statliga energijätten i stället sålde sina tyska gruvor till ett tjeckiskt bolag blev Fridolins rekvisita den perfekta bildsättningen av MP:s misslyckande.

Miljöpartisterna själva verkar inte ha dragit några lärdomar av händelsen. Precis när kolbiten började blekna i väljarnas minne såg Isabella Lövin till att bädda för en ny svekdebatt.

I augusti i fjol meddelade klimatministern att regeringen, i ett mycket sent skede, bestämt sig för att ta över miljöprövningen av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Det betyder att regeringen har sista ordet om de byggplaner som skulle göra anläggningen till den enskilt största utsläpparen av koldioxid i Sverige.

På måndagen gav Mark- och miljööverdomstolen grönt ljus för expansionen. 

Nu står Miljöpartiet med brallorna nere. Antingen måste partiet ta ansvar för att utsläppen från raffinaderiet får fördubblas, eller så måste regeringen gå emot de tunga juristerna och på juridiskt tveksamma grunder stoppa bygget.

I sak är yttrandet från Mark- och miljööverdomstolen övertygande. Raffinaderiet i Lysekil ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, som främst omfattar tunga industrier och stora energianläggningar. Domstolen konstaterar helt riktigt att tanken med systemet är att EU-länderna inte ska bedriva någon nationell klimatpolitik på de områdena. Att Sverige av någon outgrundlig anledning valt att sätta upp egna klimatmål för utsläpp som ska regleras av EU ändrar inte på detta.

Om Sverige börjar undergräva utsläppshandelssystemet genom nationella särregleringar ökar risken att starkt kolberoende länder som Polen agerar likadant.

Efter de senaste årens komplicerade reformer av systemet kan man visserligen inte säga att mer utsläpp i Sverige per automatik innebär mindre utsläpp någon annanstans. Men faktum kvarstår: utsläppsminskningarna har varit större för sektorerna inom handelssystemet än de som står utanför, som trafiken.

Det mest förvånande i hela denna historia är att det är Miljöpartiet som går i bräschen för att åternationalisera klimatpolitiken. ”The Swedish proposal” var ju MP:s största miljöpolitiska framgång under den förra mandatperioden. Skärpningen av EU:s handelssystem – där Isabella Lövin spelade en avgörande roll – beräknas minska utsläppen av skadliga klimatgaser med uppemot 50 gånger Sveriges årliga utsläpp.

Men om Sverige nu börjar undergräva utsläppshandelssystemet genom nationella särregleringar ökar risken att starkt kolberoende länder som Polen agerar likadant.

Hur det slutligen blir med expansionsplanerna i Lysekil avgörs inte bara av regeringen. Ironiskt nog kan vi få en situation där Miljöpartiet efter stor vånda säger ja till bygget, men där Preem stoppar utbyggnaden på rent företagsekonomiska grunder. 

När byggplanerna tog form låg priset på en utsläppsrätt nämligen på mellan fem och sex euro per ton koldioxid. Efter de skärpningar som Miljöpartiet varit med och drivit fram har priset stigit till närmare 25 euro. Den kraftiga ökningen lär redan ha slagit stenhårt mot Preems kalkyler.

Det är synd att Miljöpartiet inte vågar lita på kraften i sina egna reformer.