Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Nej, kritiken mot friåret är inget slappt högergnäll

MP-språkrören Per Bolund och Isabella Lövin har drivit kravet på utvecklingstid i budgetförhandlingarna.Foto: KARIN WESSLéN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Trots att de första ledigheterna ska beviljas redan om ett år har regeringen inte spikat detaljerna.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Miljöpartisterna har rätt i att den nya utvecklingstiden är något annat än det gamla friåret. Tyvärr blir reformen inte bättre av det.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Strax innan Magdalena Andersson skulle presentera budgeten på onsdagsmorgonen surnade miljöpartisten Jakop Dalunde till på kritiken mot MP-reformen som ska sjösättas nästa år.

”Utvecklingstid och friår är inte samma sak,” skrev han sex gånger i rad på Twitter.

Miljöpartiets gamla paradreform från samarbetet med Göran Persson har tydligen blivit så pestsmittad att inte ens ledande partiföreträdare vill förknippas med den.

Med tanke på att den största effekten av friåret var att de lediga gick i pension i förtid är det en sund reflex. Men att friåret och utvecklingstiden hela tiden jämförs med varandra är inte speciellt märkligt. Utredningen som ligger till grund för det nya förslaget tar ett mycket tydligt avstamp i det gamla. 

Friåret har blivit utvecklingstid

När Karolina Skog, MP:s ekonomisk-politiska talesperson, nu hävdar att reformen är ett sätt att få fram mer personal till bristyrken är det också en mycket sen kursändring.

Då utredningen som ligger till grund för reformen aviserades 2017 skulle ledigheten inte vara villkorad av studier eller företagande. Även ”personlig utveckling” kunde vara ett skäl till betald ledighet, menade Isabella Lövin och Ylva Johansson.

Som exempel på vem reformen kunde gynna lyfte utredaren Anders Wallner, MP:s tidigare partisekreterare, i ett delbetänkande ifjol en heltidsarbetande jurist som känner att ”balansen mellan lönearbete och fritid blir skev” och som vill pröva på att starta sin egen ”escape room”-rörelse. 

Bristyrken, sa Bull.

Men även om man tar dagens MP-ledning på orden är reformen problematisk. Många miljöpartister vill gärna sätta bilden av att kritikerna bara är hö-hö-ande högertwittrare som inte förstår vikten av kompetensutveckling. Förslaget har dock sågats närmast unisont även av fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

En återkommande kritik i remissvaren är att modellen inte är tillräckligt flexibel. En annan att det knappt finns några utbildningar med en längd som passar utvecklingstiden, troligen tre till tolv månader. En tredje att det kommer att bli svårt uppfylla kravet på vikarier i bristyrken.

https://twitter.com/JakopDalunde/status/1174206259245043713?s=20

Detaljerna är inte klara

Exakt hur utvecklingstiden kommer att se ut är ännu inte klart. Trots att de första ledigheterna ska beviljas redan om ett år har regeringen inte spikat detaljerna. 

Därför får vi vänta och se om statliga tjänstemän kommer att verka för att deltagarna ska ”bryta könsmönster” och om studenter som missar tentorna verkligen ska få behålla sina pengar, vilket utredaren har föreslagit.

Men det blir hursomhelst svårt för Miljöpartiet att förena de olika ambitionerna med förslaget. Karolina Skog har i SvD:s ledarpodd framhållit att reformen ska ge stor makt till arbetstagarna att välja utbildning efter eget huvud. Men det går inte ihop med hennes mål om att utvecklingstiden främst ska öka arbetskraften i bristyrken.

Det står också helt klart att administrationskostnaderna kommer att bli gigantiska. Att dela ut drygt 200 miljoner kronor nästa år beräknas kosta myndigheterna över 50 miljoner kronor.

Det är ingen tvekan om att det skulle behövas betydligt bättre möjligheter för arbetstagare att vidareutbilda sig och byta bana mitt i karriären. Därför är det sorgligt att regeringen satsar så mycket pengar och prestige på den här usla modellen.

Så här borde Januarigängets skattereform se ut. Ekonomen Robert Boije ger förslag.