Patrik Kronqvist

Mer makt till Stockholm gynnar inte demokratin, DN

Väljarna i Örebro har i decennier röstat för höga skatter. Snart får de kanske inte göra det längre.
Foto: Pontus Lundahl / TT NYHETSBYRÅN

Det är märkligt att bekämpa glappet mellan stad och land genom att låta kommunpolitiker bestämma mindre.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ett av de underligaste inslagen i svenska medier är de återkommande reportagen om att det kommunala självstyret faktiskt leder till olika utfall. Sveriges Radio rapporterar i princip varje vecka om att lokalpolitiker har kommit till varierande slutsatser om sådant som kulturbudgetar, bygglovsavgifter och friskvårdsbidrag. Undertonen är att blotta förekomsten av skillnader i sig är orättfärdig. 

Samma syn återfinns på DN:s ledarredaktion. Men där är det i stället skattenivåerna som är problemet. Varför ska Doroteabor betala 15 000 kronor mer i skatt än de som bor i Österåker? undrade ledarskribenten Susanne Nyström häromveckan.

Visst skiljer sig förutsättningarna åt mellan vidsträckt glesbygd och storstadsnära villamattor. Men det finns ett kommunalt utjämningssystem som är tänkt att kompensera för sådana skillnader.

Skattenivåerna är inte heller en naturgiven följd av geografi och befolkningssammansättning, som DN:s ledarsida låter påskina. Väljarnas preferenser och politikernas beslut spelar stor roll.

Författaren Henrik Berggren, tidigare ledarskribent på just DN, utkom för några år sedan med en intressant skrift om kommunernas utveckling efter andra världskriget: ”Moderna människor – gamla gemenskaper”.

Där jämför han lokalpolitiken i Örebro och Nacka. När S tog makten i Örebro på 1930-talet höjde man skatten för att satsa på ålderdomshem, medborgarhus och idrottsanläggningar. Under rekordåren imponerades delegationer från hela världen över den socialdemokratiska mönsterstaden. I gengäld betalade invånarna landets högsta kommunalskatt.

Nacka styrdes också länge av S. Men när de borgerliga partierna till slut tog makten slog kommunen in på en annan väg. Moderaterna sänkte skatten på 1980-talet när S-styret i Örebro tvärtom höjde den för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Skulle det verkligen gynna tilliten att riksdagen förbjuder landsbygdsbor att hellre välja höjd skatt än nedlagda skolor?

I dag betalar örebroarna nästan tre kronor mer i skatt per hundralapp än Nackaborna. Men är det verkligen en orättvisa att väljarna i decennier har röstat på olika politiska inriktningar?

Numera ställer staten allt högre krav på kommunerna att erbjuda vissa välfärdstjänster. Självstyret har krympt. Men det finns fortfarande politikområden där friheten är stor – som inom kulturen. Vara och Umeå kan ståta med påkostade kulturhus samt en relativt hög skattesats. Ska vi underkänna de väljare som har röstat fram den ordningen? 

DN:s ledarredaktion vill i alla fall förbjuda sådana skillnader. Kommunalskatten ska skrotas och ersättas med en enhetlig skatt vars intäkter ska fördelas mellan kommunerna enligt särskilda nyckeltal.

Reformen påstås minska glappet mellan stad och land. Men en anledning till att skatten ofta är högre i glesare kommuner är att politiker där prioriterar att hålla små byskolor vid liv. Skulle det verkligen gynna tilliten att riksdagen förbjuder landsbygdsbor att hellre välja höjd skatt än nedlagda skolor?

Frågan är hur stort intresset blir för att engagera sig politiskt, eller ens för att rösta, om kommunernas beskattningsrätt dras in. Lokalpolitiken lär åtminstone ändra karaktär till det sämre.

Framväxten av populistiska partier förklaras ofta med att vänster-höger-dimensionen har försvagats i politiken. Men det är svårt att tänka sig ett mer effektivt sätt att få valkampanjer att handla om frågor som separata badtider och halalklött i skolbespisningen än att helt plocka bort skattefrågan från kommunalvalen.

 Att flytta mer makt till Stockholm gynnar inte demokratin.