Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Lort-Sverige har kommit tillbaka

"Boendesituationen för nyanlända." Boverkets nya rapport till regeringen har en torr titel. Men det är årets kanske mest skrämmande läsning. Foto: Anders Ylander

"Boendesituationen för nyanlända." Boverkets nya rapport till regeringen har en torr titel. Men det är årets kanske mest skrämmande läsning.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

På sval tjänstemannaprosa beskriver rapportförfattaren hur den trångboddhet och det Lort-Sverige som en gång byggts bort nu är tillbaka i flera bostadsområden, främst i storstäderna.

"Trängseln gör det svårt att göra rent." "Hög belastning kan leda till fukt, mögel och svampangrepp med åtföljande hälsoproblem." "Personer som bor trångbott riskerar att drabbas av luftvägsproblem och andra sjukdomar som minskar livslängden."

Orsaken stavas bostadsbrist. Den får många flyktingar som beviljats uppehållstillstånd att flytta runt som inneboende. Flyttkarusellen snurrar allra snabbast för barnfamiljer som anses vara jobbigast att hysa. Konflikter med värdarna gör att de riskerar hemlöshet över en natt. Göteborg har två vandrarhem där de temporärt kan placera utsatta familjer. Men det står ständigt 50-75 familjer i kö till och med till detta tillfälliga boende.

 

Ockerhyror och svartkontrakt är också vanligt. Den olagliga handeln göds direkt med kommunala skattemedel. Tanken är att staten ska stå för hyran de första åren. Men för utbetalning krävs vita kontrakt. I stället betalas ockerhyrorna med socialbidragen. Kommuner vittnar om att man i praktiken har gett upp kampen mot de otillåtna hyreskontrakten. Att medverka till att kontrakten sägs upp skulle bara skapa massbostadslöshet – och ännu högre kostnader för kommunen, resonerar en socialtjänst.

Många nyanlända får räkna med att på detta sätt leva i kappsäck i åratal. Boverket menar att det i många bostadsområden i storstäderna kan dröja i upp till 4–5 år innan nyanlända får en egen bostad.

 

Trångboddheten och bostadsbristen skapar också segregation. Storstadskommuner ser hur många personer från samma folkgrupper bor och lever isolerat. Redan i dag finns områden där det inte är självklart att lära sig det svenska språket. Många barn kommer under sina grundskoleår aldrig att träffa andra barn som är födda i Sverige av svenska föräldrar, skriver Boverket.

Trångboddheten skapar också sociala problem. För den som ständigt behöver oroa sig för bostadssituationen är det svårt att koncentrera sig på SFI eller på att söka jobb.

Många unga har också svårt att göra läxor i hemmet, vilket får dem att halka efter i skolan. Trängseln gör att pojkar på fritiden trycks ut på gatan där de riskerar att hamna i klorna på gängbildningar.

 

Samtidigt är samhällets förmåga att hjälpa utsatta familjer kraftigt försvagad. Välfärdssystemen förmår inte möta behoven, konstaterar Boverket.

I både Göteborg och Södertälje är tillståndet för skolan och socialtjänsten i flera områden mycket ansträngt till följd av det stora antalet nyanlända och asylsökande. Företrädare för kommunerna menar att de snart står inför en situation "som kommer att få stor negativ påverkan på den kommunala verksamheten, med risk att rättssäkerheten försvagas".

Oroväckande nog är en stor del av Boverkets intervjuer med kommunföreträdarna gjorda innan flyktingströmmarna började öka på allvar under hösten.

Hur skrämmande kommer uppföljaren till denna rapport att bli?

 

Läs också: Var ska alla flyktingar bo, Mehmet Kaplan?

 

Följ Expressen ledare på Facebook för fler ledare!