Ge plats för fler. Foto: Åke Thim
Ge plats för fler. Foto: Åke Thim
Patrik Kronqvist

Låt villorna ge plats för stad

Publicerad

Här är ett enkelt sätt att lösa bostadsbristen som inte kostar skattepengar.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

”Samrådsprocessen kring exproprieringsplanerna har startat”. Utskicket som såg ut att komma från Stockholms stad spred oro i villaområdet Äppelviken i Bromma i förra veckan.

Bland de boende som förgäves försökte ringa det angivna telefonnumret fanns programledaren Ola Wenström. Att ingen svarade var dock inte så konstigt. Utskicket var falskt och den egentliga avsändaren i stället vänstergruppen Förbundet Allt åt alla.

Även om expropriering inte är rätt metod pekar utspelet dock på ett pedagogiskt problem med dagens förtätningspolitik, vilket bland annat påtalats av Viktor Barth-Kron (DN 17/5).

Varför ska förorten Farsta förtätas när det betydligt glesare Äppelviken – sitt centrala läge till trots - lämnas orört?

Skillnaderna beror dock knappast – vilket Allt åt alla vill låta påskina – på att invånarna i Äppelviken i regel är privilegierade. Snarare beror det på att staden, med rätta, undviker att bygga på andras tomter.

När bristen på bostäder i Sverige debatteras handlar lösningsförslagen ofta om att det offentliga ska gripa in: med subventioner, billig mark eller genom förtätningsplaner som styrs av staden.

I Äppelviken och andra centrala villaområden som omger våra storstäder skulle det dock räcka gott med att lita till marknadskrafterna för att få fler invånare. Allt som behövs är en planändring som tillåter större hus på tomterna.

I villakvarter med äldre, mer generösa byggrätter pågår redan en sådan marknadsdriven förtätning. Byggherrar köper regelmässigt upp villor som är till salu, river dem och ersätter dem med flerfamiljshus.

Det kan vara svårt att tro, men en typisk villatomt i Bromma är inte mindre än tomterna i innerstan. Men medan det bara bor fyra-fem personer i en typisk Brommavilla kan det bo upp till 60 personer i en typisk innerstadskåk, skriver arkitekten Lisa Deurell i en debattartikel (Archileaks 2/10-13).

Sådan täthet är förmodligen svår att uppnå i ett villakvarter utan betydande olägenheter för grannarna. Men hus för 24 personer behöver inte bli så stora. På sikt skulle alltså invånarantalet kunna femdubblas i de centrala villaområdena.

Visst skulle det innebära praktiska problem som måste lösas, som dimensionering av kollektivtrafik, förskolor och VA-system. Men problemen är knappast oöverstigliga, speciellt inte om förändringen sker etappvis. Det är också så staden har vuxit genom historien. I takt med att marken blev mer attraktiv fick söderkåkarna ge plats åt högre stenhus.

Större byggrätter skulle vara politik med många vinnare och få förlorare. De villaägare som vill sälja kan göra stora vinster – och de som vill bo kvar kan göra det. Vissa kan rentav göra både och om de flyttar in i en ny lägenhet på den gamla tomten.

Förutom att mildra bostadsbristen skulle det också bidra till att lösa ett annat problem, nämligen att ett fåtal jättar kontrollerar byggmarknaden. De mindre projekt som friare regler medför kan vara en väg in på marknaden för små byggherrar.

Allt åt alla alltså? Nej, även om speciellt kulturhistoriskt intressanta miljöer naturligtvis måste sparas lär större byggrätter ändå mötas av lokala protester.

Men det är i så fall något som Äppelviken har gemensamt med Farsta.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag