Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Låt villorna ge plats för stad

Ge plats för fler. Foto: Åke Thim

Här är ett enkelt sätt att lösa bostadsbristen som inte kostar skattepengar.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

”Samrådsprocessen kring exproprieringsplanerna har startat”. Utskicket som såg ut att komma från Stockholms stad spred oro i villaområdet Äppelviken i Bromma i förra veckan.

Bland de boende som förgäves försökte ringa det angivna telefonnumret fanns programledaren Ola Wenström. Att ingen svarade var dock inte så konstigt. Utskicket var falskt och den egentliga avsändaren i stället vänstergruppen Förbundet Allt åt alla.

Även om expropriering inte är rätt metod pekar utspelet dock på ett pedagogiskt problem med dagens förtätningspolitik, vilket bland annat påtalats av Viktor Barth-Kron (DN 17/5).

Varför ska förorten Farsta förtätas när det betydligt glesare Äppelviken – sitt centrala läge till trots - lämnas orört?

Skillnaderna beror dock knappast – vilket Allt åt alla vill låta påskina – på att invånarna i Äppelviken i regel är privilegierade. Snarare beror det på att staden, med rätta, undviker att bygga på andras tomter.

När bristen på bostäder i Sverige debatteras handlar lösningsförslagen ofta om att det offentliga ska gripa in: med subventioner, billig mark eller genom förtätningsplaner som styrs av staden.

I Äppelviken och andra centrala villaområden som omger våra storstäder skulle det dock räcka gott med att lita till marknadskrafterna för att få fler invånare. Allt som behövs är en planändring som tillåter större hus på tomterna.

I villakvarter med äldre, mer generösa byggrätter pågår redan en sådan marknadsdriven förtätning. Byggherrar köper regelmässigt upp villor som är till salu, river dem och ersätter dem med flerfamiljshus.

Det kan vara svårt att tro, men en typisk villatomt i Bromma är inte mindre än tomterna i innerstan. Men medan det bara bor fyra-fem personer i en typisk Brommavilla kan det bo upp till 60 personer i en typisk innerstadskåk, skriver arkitekten Lisa Deurell i en debattartikel (Archileaks 2/10-13).

Sådan täthet är förmodligen svår att uppnå i ett villakvarter utan betydande olägenheter för grannarna. Men hus för 24 personer behöver inte bli så stora. På sikt skulle alltså invånarantalet kunna femdubblas i de centrala villaområdena.

Visst skulle det innebära praktiska problem som måste lösas, som dimensionering av kollektivtrafik, förskolor och VA-system. Men problemen är knappast oöverstigliga, speciellt inte om förändringen sker etappvis. Det är också så staden har vuxit genom historien. I takt med att marken blev mer attraktiv fick söderkåkarna ge plats åt högre stenhus.

Större byggrätter skulle vara politik med många vinnare och få förlorare. De villaägare som vill sälja kan göra stora vinster – och de som vill bo kvar kan göra det. Vissa kan rentav göra både och om de flyttar in i en ny lägenhet på den gamla tomten.

Förutom att mildra bostadsbristen skulle det också bidra till att lösa ett annat problem, nämligen att ett fåtal jättar kontrollerar byggmarknaden. De mindre projekt som friare regler medför kan vara en väg in på marknaden för små byggherrar.

Allt åt alla alltså? Nej, även om speciellt kulturhistoriskt intressanta miljöer naturligtvis måste sparas lär större byggrätter ändå mötas av lokala protester.

Men det är i så fall något som Äppelviken har gemensamt med Farsta.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!