Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Låt inte jättarna strypa internet

Kopplingen mellan dagens internet och 1300-talets Venedig är inte uppenbar. Men för vår egen skull bör vi lära av venetianarnas misstag.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det gamla Venedig som miljontals turister vallfärdar till varje år är ett monument över de rikedomar som handel kan skapa. I flera hundra år dominerade sjöfararstaten den lönande långväga handeln mellan Europa och Asien. Och i Venedig växte palatsen.

Bakom framgången låg innovativ lagstiftning, hävdar Daron Acemoglu och James Robinson i boken "Why nations fail". Exempelvis gjorde en föregångare till dagens aktiebolag det möjligt även för personer av enklare börd att bli rika på handeln. Systemet gynnade risktagande och innovation.


När de rikaste familjerna beslöt att ta kontrollen över den mest lönsamma handeln var glansdagarna dock över. I dag är det för sin historia Venedig är känt, inte för sina innovationer.

Just nu står en strid om spelreglerna på internet med paralleller till just den historien. Hittills har diskussionen om digitaliseringen främst handlat om vilka jobb som kommer att försvinna och vilka företag som är dödsdömda till följd av den. De fantastiska möjligheter den skapar hör man mindre om.

Men internet sänker trösklarna för företag i en mängd olika branscher. Plötsligt krävs inte längre något större startkapital för att dra i gång världsomspännande företag. Det går att sälja till kunder över hela jorden ändå, i synnerhet om tjänsterna är digitala. Den bästa idén och det bästa genomförandet vinner, inte den fetaste plånboken.


EU-parlamentet klubbade förra våren ett Telekompaket som skärpte reglerna för nätneutralitet. Det innebär att all trafik på nätet måste behandlas lika av bredbandsoperatörerna. I grunden syftar det till att bevara den positiva konkurrens som nätet gett upphov till. 

EU:s ministerråd har dock underkänt paketet. Rådet vill ge större möjligheter till operatörerna att prioritera trafik för speciella tjänster, till exempel vårdtjänster.

Men förespråkarna för nätneutralitet menar att kryphålen blir för stora och att trafiken kan komma att styras efter vilket företag som betalar mest.

Vi riskerar därmed att få en situation där företagen inte främst koncentrerar sig på att ta fram de bästa produkterna - utan på att få ett så bra avtal med bredbandsoperatörerna som möjligt.


Videotjänsten Netflix skulle till exempel kunna se till att deras filmer - till skillnad från konkurrenternas - aldrig hackar. Eller så stoppar operatörerna helt enkelt tjänster som hotar deras lönsamhet.

Det senare inträffade när appar som erbjuder telefoni över nätet slog igenom för några år sedan. Trots att mobiloperatörerna sålt abonnemang med löften om fri mobilsurf hävdade då exempelvis Tre att IP-telefoni var som att "tjuvkoppla elnätet" och ströp under en tid möjligheten att använda dem.

Exemplen kan tyckas triviala. Men vi vet inte vilka framtida innovationer vi kommer att gå miste om i fall bredbandsoperatörerna snarare än konsumenterna får makten att avgöra vilka tjänster som blir framgångsrika.


Nu pågår trepartssamtal där parlamentet, ministerrådet och kommissionen försöker komma fram till en kompromiss.  Förhoppningsvis försvarar där IT-minister Mehmet Kaplan, MP, den svenska traditionen av frihandel och konkurrens. För det som är bra för enskilda företag är inte nödvändigtvis bra för marknaden.

Venedigs historia lär oss att se upp för starka krafter som försöker sparka undan stegen för sina konkurrenter.


Läs också:

Svensk självgodhet kan leda till vårt fall


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.