Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Köpa svenskt är inte svaret på krisfrågan

En ökad svensk matproduktion gör knappast att bönderna kan infria löftet de ställer upp om att "leverera mat till butiken även om det värsta inträffar", skriver Patrik Kronqvist.

Vår beredskap är inte god. Men böndernas krav på mer svensk mat missar målet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det offentliga Sverige funderar på frågor som rör totalförsvar och livsmedelsförsörjning. Det behövs. De senaste kriserna visar att myndigheterna har lång väg kvar. 

Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 hade kommunen, länsstyrelsen och räddningstjänsten inte ens tänkt på att det behövdes mat till dem som bekämpade elden. Efter vädjanden på Facebook kunde hungriga brandmän mättas genom gåvor från privatpersoner.

För Sveriges bönder tycks livsmedelsförsörjningen vid kriser dock ha en snabb och enkel lösning: Köp mer svensk mat!  Det svenska jordbruket producerar i dag bara hälften av den mat som svenskarna äter och andelen måste upp om Sverige ska stå rustat för en kris, löd argumentationen från 16 bönder på Expressens debattsida i måndags.

Försörjningsgrad

Att köpa mer svenskt brukar vara böndernas ständiga svar, oavsett fråga. Men samma synsätt präglar den livsmedelsstrategi som regeringen presenterade för ett år sedan. Statsminister Löfven ville då höja självförsörjningsgraden till åtminstone 60 procent för att bättre klara krissituationer.

Bönderna har rätt i sin problembeskrivning. I ett samhälle som förlitar sig allt mer på avancerad teknik och komplicerade transportkedjor kan även mindre störningar som elavbrott, snöoväder och fallerande IT-system snabbt resultera i tomma butikshyllor.

Men procenten är inte allt. En ökad svensk matproduktion gör knappast att bönderna kan infria löftet de ställer upp om att "leverera mat till butiken även om det värsta inträffar". Vid det stora snöfallet i Gävle 1998 fick handlarna nästan omgående brist på varor. De närproducerade svenska mejeriprodukterna tog slut först.

Även bönderna förlitar sig dessutom på den infrastruktur och teknik som ofta slås ut vid krissituationer. När Québec under flera veckor 1998 drabbades av en förlamande isstorm var det till föga hjälp att en fjärdedel av Kanadas mjölkkor fanns inom det drabbade området. I brist på reservkraft kunde produktionen inte hållas i gång och myndigheterna tvingades köpa in mat utifrån för nödhjälp.

Livsmedelsberedskap

Till och med vid något slags världskrigsliknande tillstånd där Sverige är avskuret från den globala handeln är det vanskligt att förlita sig på inhemskt jordbruk. Bönderna är nämligen själva beroende av utländska varor. Utan importerat foder till djuren, bekämpningsmedel till åkrarna och drivmedel till traktorerna blir det inte mycket mat producerat. Av den anledningen har företrädare för Livsmedelsverket argumenterat för att Sveriges försörjningsgrad i själva verket är noll.

Det är förståeligt att svenska bönder vill sälja mer av sina produkter. Men för politiker som verkligen vill säkra livsmedelsförsörjningen gäller det nu att hålla huvudet kallt och inte ryckas med av protektionistiska krav. Det är betydligt viktigare att snabbt få ordning på beredskapsplaner, säkra elförsörjningen och att överväga lagerhållning av viktiga insatsvaror.

Det bästa bönderna kan göra för sig själva är att tillverka produkter som folk verkligen uppskattar. Absolut Vodka har inte blivit Sveriges kanske mest lönsamma livsmedelsprodukt genom att bönderna uppmanat folk att dricka skånskt, utan på grund av att utländska kunder gillar den svenska spriten.

Om det värsta verkligen inträffar kan vi baka bröd på höstvetet från åkrarna kring Åhus.

 

Läs också:

Lita på att staten inte kan ta hand om dig 

 

Rättelse:

Felaktig ort för produktionen av Absolut Vodka har rättats.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!