Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Klockan klämtar för Stefan Löfven

Stefan Löfven efter onsdagens partiledardebatt. Det ha ha varit lugnet före stormen för statsministern. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det finns ett enkelt grundrecept för att bli omvald som statsminister: Inled mandatperioden med de impopulära reformerna. Stefan Löfven gör dock tvärtom.

Först godis, sedan medicin. Den rödgröna regeringen sparar alla jobbiga reformer till sist. Det är ingen smart taktik om man vill bli omvald.  

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var en annorlunda partiledardebatt som hölls i riksdagen på onsdagen. 

KD-ledaren Ebba Busch Thor tog replik på de gamla allianskompisarna i C och L. Jimmie Åkesson stod upp för frihandel och internationellt samarbete. Och Annie Lööf menade att Löfven II skulle driva igenom mer borgerlig politik än Reinfeldt II.

För statsministern själv var debatten nästan lika lugn som för Gustav Fridolin, som artigt avtackades efter sin sista partiledardebatt som MP-språkrör.

Visst var Stefan Löfven tvungen att försvara skattesänkningar för rika och liberaliserad arbetsrätt. Men efter januariöverenskommelsen är det inte längre lika många som vill bråka med honom. Replikerna från stödhjulen i opposition - Lööf och Björklund - framstod som högst pliktskyldiga.

Kanske var det lugnet före stormen. 

Ingen rivstart för Löfven

Det finns ett enkelt grundrecept för att bli omvald som statsminister: Inled mandatperioden med de impopulära reformerna. Då kan de både hinna börja verka och falla i glömska innan vallokalerna öppnar nästa gång.

Fredrik Reinfeldt är ett typexempel. Han rivstartade 2006 med kraftiga nedskärningar inom både a-kassan och sjukförsäkringen. Det bidrog till att opinionssiffrorna dök så kraftigt att statsvetare efter två år dömde ut alliansregeringen som “rökt”. Men 2010 var så pass mycket glömt och förlåtet att Fredrik Reinfeldt fick fyra år till i Rosenbad.

Under sin andra mandatperiod tvingas Stefan Löfven att göra tvärtom. Först godis, sedan medicin. Regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna innebär att flera publikfriande reformer kommer tidigt i mandatperioden. Redan vid årsskiftet slopas exempelvis den så kallade pensionärsskatten.

De mer omstridda åtgärderna kommer senare. Jonas Sjöstedt har lovat att fälla regeringen om den försöker förändra arbetsrätten och införa marknadshyror. Enligt tidsplanen ska det genomföras året före valet.

År 2021 ska även den stora reformen av Arbetsförmedlingen vara fullt genomförd. Risken är uppenbar att inkörningsproblem kan förfölja regeringen in i valrörelsen - speciellt om lågkonjunkturen då har hunnit slå till.

Skattereform mot slutet

Den omfattande skattereform som utlovas i januariöverenskommelsen är däremot inte tidssatt. Men de flesta förslagen lär komma först fram mot slutet av mandatperioden. Då kan regeringen behöva ta ställning till tuffa plånboksfrågor, som att trappa av ränteavdragen och höja fastighetsskatten.

Uppluckringen av strandskyddet - det näst mest impopulära förslaget, enligt Demoskop – väntar regeringen med till själva valåret.

Med just denna fyrpartikonstellation ökar också sannolikheten för offentliga bråk ju längre tiden går. Många punkter i överenskommelsen är vagt formulerade och ska lösas ut av utredare. Räkna med tolkningstvister när resultaten börjar ramla in under andra halvan av mandatperioden. 

En föraning av vad som väntar kom redan under onsdagen. Då meddelade Stefan Löfven plötsligt att januariöverenskommelsen inte alls innebär att marknadshyror ska införas i nyproduktion. Det är en lågoddsare att Centerpartiet och Liberalerna kommer att ha starka invändningar mot den tolkningen.

Stefan Löfven lär ha rysliga dagar framför sig.

 

Läs också:

Varför har det gått så bra för Löfven?