Summit Place Mall i Waterford, Michigan. Ett av många köpcentrum som har gått omkull i USA. Foto: By Kevinwilburn1 - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45986123
Summit Place Mall i Waterford, Michigan. Ett av många köpcentrum som har gått omkull i USA. Foto: By Kevinwilburn1 - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45986123
Patrik Kronqvist

Känn ingen sorg för döende köpcentrum

Publicerad

Att det börjar gå dåligt för externa köpcentrum är goda nyheter för oss som värnar om miljön och riktiga städer.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Krossade skyltfönster, döda palmer och rostiga rulltrappor. Interiörerna från det nedlagda köpcentret i Owings Mills i Maryland som Daily Mail publicerade i veckan påminner närmast om scener från någon undergångsfilm.

Köpcentrumdöden har grasserat en tid i USA. Men efter att över 9 000 butiker stängdes under fjolåret ökar takten i nedläggningarna. I landet där det moderna köpcentrumet föddes tros var fjärde "mall" vara död inom fem år.

I Sverige är den totala handelsytan per person betydligt mindre än i USA. Men den växer fort. Trots att ytan fördubblades mellan 2000 och 2014, och trots att Sverige redan ligger i Europatoppen när det gäller köpcentrum, planeras fortfarande för fler. 

Köpcentrumdöden

Men marken börjar skälva även under svenska köpcentrum. I fjol - mitt under brinnande högkonjunktur - ökade butiksförsäljningen i köpcentra blott med en halv procent. Och för första gången sedan 1980-talet ser nybyggnadstakten ut att sjunka.

Problemet stavas näthandel. Under det första halvåret i fjol stod handeln över internet för hela tillväxten i sällanköpshandeln. När svenskarna även börjar handla mat i stor skala över nätet blir det riktigt tufft för externa handelscentra, i dag är det i regel livsmedelsaffärer som lockar kunder dit. Redan efter 2020 räknar utredningsföretaget HUI Research därför med att köpcentrumhandeln kan börja minska även i Sverige

Runt hörnet lurar också nätjätten Amazon. Om företaget etablerar sig i Sverige kommer det inte bara innebära kraftigt sänka priser på många varor, utan också betydligt smidigare leveranser. I dag kan kunder i flera amerikanska städer få varor fraktfritt hemskickade inom två timmar.

När handel över internet debatteras är det dock sällan glada toner om lägre priser och större utbud som dominerar. Perspektivet brukar vara negativt. Och visst finns det en del som oroar, som vansinnig flygexport av paket från Kina och begynnande monopolbildning från Amazons sida. Men det finns ingen anledning att sörja över att externa köpcentra kan komma att slås ut även i Sverige. 

Näthandeln

I framtiden lär det nog vara svårt att ens förstå tanken. Efter tusentals år där handel bedrivits inne i städer, började människor plötsligt åka ut från stan för att göra sina inköp i ett köpcentrum långt ut i skogen. Det är dock bara en vinstaffär om man kan skicka notan för utsläpp och infrastruktur vidare till någon annan.

För miljöns skull innebär det förstås en jättevinst om näthandeln ersätter externhandeln och de nya jeansen kan levereras hem till kunderna i fullpackade lastbilar, snarare än en och en i bagaget på personbilar.

Men jag inbillar mig att näthandeln även kan innebära ett uppsving för den klassiska stadskärnan. Visst kommer e-handeln att slå även mot centralt belägna butiker. Men de lokalerna lär vara lättare att bygga om för andra verksamheter än externa Rusta-lador. Kanske kan även lägre hyror bidra till minskad likriktning, med fler konstgallerier och färre H&M-butiker.

Det köpcentrumen nu gör för att vända utvecklingen talar för det. När handeln viker försöker man imitera staden med fler restauranger, kaféer och gym. Vid vissa handelsplatser - Barkarby utanför Stockholm, Backaplan i Göteborg – prövar man rentav att bygga bostäder och kontor för att skapa stad.

Någonting säger mig dock att människor kommer att föredra originalet.

 

Läs också:

Bilresan är en värre miljöbov än plastpåsen 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag