Patrik Kronqvist

Invandring kan rädda landsbygden

Kommunerna kommer inte att klara avfolkningen och generationsväxlingen utan invandrarna.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"För majoriteten av Sveriges kommuner finns bara två scenarier i framtiden. Ett med en snabbt krympande och åldrande befolkning. Och ett där man underlättar för utrikes invandring."

Vänsterpartisten Stig Henriksson, länge Fagerstas starke man, var välgörande tydlig när han i podcasten Synfält framåt i somras avfärdade de kommunpolitiker som hoppas att återvändande ungdomarna ska rädda åldrande orter.

I debatten låter det annars ofta som att Stockholm likt en cancertumör växer på övriga Sveriges bekostnad. Varje ny nollåtta tros innebära en igenväxt äng i glesbygd.


Men att huvudstaden växer så kraftigt beror inte främst på inflyttning från landet. Det är i stället invandring och födelseöverskott - till viss del också en följd av invandringen - som förklarar att Stockholms län växer med två fullsatta SL-bussar om dagen.

Men att Stockholm inte är problemet betyder inte att landsbygd och mindre orter saknar utmaningar. De unga flyttar, födslotalen sjunker och befolkningen blir allt äldre.

Det hotar inte bara kommunens skatteintäkter, utan också dess personalförsörjning. Det i en tid när Sverige de närmaste decennierna samtidigt står inför en gigantisk generationsväxling.

I Dalarnas län, där generationsskiftet inträffar först, kommer 40 procent av dagens sysselsatta ha gått i pension om elva år. Antalet personer i arbetsför ålder beräknas då vara 15 000 personer färre än i dag.

Arbetskraftsbrist riskerar att slå hårt mot såväl kommuner som företag. Redan i dag är arbetslösheten i Dalarna den fjärde lägsta i landet samtidigt som hälften av företagen planerar att växa.


Så hur gör man om man vill följa Stig Henrikssons recept och underlätta för fler invandrare att bosätta sig i kommunen?

Ett första steg är att inse att landsbygden och landsorten förmodligen behöver invandrare mer än invandrarna behöver dem.

Den gamla tesen om att invandrare bör flytta till större städer för att få jobb stämmer fortfarande i hög utsträckning. För den utan utbildning och erfarenhet är det lättare att få in en fot i storstädernas servicesektor. Och en utbildad undersköterska kan få jobb varsomhelst i Sverige.

Däremot skulle arbetsgivare kunna locka med utbildning. Dalakommunerna står inför en situation där de behöver rekrytera tusentals människor till vårdyrket de närmaste åren samtidigt som vård- och omsorgsprogrammen på gymnasiet stänger ner i brist på sökanden. Mer utbildning skulle också bidra till en lösning på ett annat problem: de utrikes födda allt för dåliga integration på arbetsmarknaden.


Den pressade bostadssituationen i storstäderna kan också bli ett trumfkort för landsbygden. När Jan Sundqvist på Arbetsförmedlingen i Dalarna för några år sedan höll ett föredrag i Tensta slogs han av hur lite åhörarna visste om landsbygden. Att det gick att få kvalificerad medicinsk vård även utanför Stockholm var en nyhet för många. Och när de hörde att det går att få en villa till halva priset av en trea i Tensta utbrast en åhörare: ”Varför har ingen berättat för oss om Mockfjärd förut?”

Nybyggardagar i stället för hemvändardagar - det är förmodligen så kommunerna bör arbeta om de på allvar vill lösa sitt demografiproblem.

Det ger också en intressant twist till eftervalsdebatten. Det sägs vara avfolkningen som får landsbygdsbor att rösta på Sverigedemokraterna, men lösningen är i själva verket alltså att fler invandrare flyttar dit.