Patrik Kronqvist
Det är en sak att läsa om nazisterna och deras hat mot homosexuella. En annan att sitta på RFSL:s seminarium "Extremhögerns hot mot HBTQ-rörelsen" vid Södertorg i Visby när Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) har fått tillstånd att samlas utanför.
Plötsligt kommer jag på mig själv med att snegla nervöst mot fönstren. Vad skulle hända om de bestämde sig för att attackera den överfulla lokalen?
Efteråt varnar arrangörerna besökarna från att gå ensamma från lokalen. Det visar sig vara befogat. Några timmar senare, på onsdagskvällen, attackeras tre kvinnor med regnbågsflagga av en grupp som tros vara från NMR. En man greps av polis på plats och har anhållits misstänkt för misshandel med hatbrottsmotiv.
Ingen borde vara förvånad över attacken. Hat mot homosexuella är en bärande del av den nazistiska ideologin. Personer med högerextrema sympatier har mördat flera homosexuella i Sverige genom åren, ett gemensamt drag är ett stort inslag av övervåld.
Den nuvarande NMR-ledaren är också dömd för en attack mot RFSL Kristianstad år 2006.
Extremhögerns hot
När Stockholm Pride växte sig stark i slutet av 90-talet kom en motreaktion från extremhögern. Men i takt med svenskarna blev mer positivt inställda till homosexualitet tonade man ned fokuset på homofobin. Sedan några år tillbaka har dock attackerna börjat öka igen, berättar Daniel Poohl på Expo. Bakom det finns paradoxalt nog en positiv utveckling.
I dag går flyttlassen inte lika självklart mot storstaden för HBTQ-personer. Allt fler kan bo kvar på hemorten och ändå leva ett aktivt gayliv. På bara några år har antalet Pridetåg och -festivaler i Sverige ökat från ett 50-tal till ett 80-tal, berättar RFSL:s förbundsordförande Sandra Ehne.
Den trenden har samtidigt gett nazister - som är starkast på mindre orter - fler måltavlor. Den lokala RFSL-föreningen blir en symbol för det samhälle man hatar.
De högerextrema hoten mot HBTQ-personer brukar främst uppmärksammas i samband med större Pridefestivaler och när nazister får polistillstånd - som här i Almedalen.
Men hotbilden finns där hela året och den inskränker människors frihet. Tänk att som ung HBTQ-person gå till RFSL:s lokal för första gången - och mötas av filmande nazister. De må vara få, men de kan ändå lyckas stänga igen garderobsdörren för många.
Homofobi och hatbrott
Någon enkel lösning på problemen finns inte.
Per Olsson Fridh, statssekreterare hos kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke, lovade på seminariet att HBTQ-organisationer ska få ta del av det stöd för säkerhetsåtgärder som finns för religiösa samfund. Det är ett utmärkt förslag, men kameror och säkerhetsdörrar hjälper inte dem som går ensamma hem från festen.
Rättsprocesserna kring nazistmarschen vid bokmässan i Göteborg i höstas visade att det finns utrymme att neka de högerextrema att paradera nära synagogan. Och på samma sätt borde aktiva nazister kunna hållas längre från RFSL:s lokaler. Men nekade polistillstånd lär inte sätta stoppa för nazisternas trakasserier.
Eric Fugeläng, RFSL Gotland, vädjade på seminariet om att HBTQ-aktivister åtminstone måste känna att de har samhället i ryggen. Den känslan har många inte längre.
Polisens taktik - att ofta bara dokumentera hatbrott i stunden, för att kunna lagföra de skyldiga i efterhand - må ha sina poänger. Men när det betyder att nazister tillåts att skrika att "homosexuella förtjänar att dö" rakt i ansiktet på HBTQ-personer utan att polisen ingriper, riskerar den att snarare framstå som en kapitulation.
Läs också: