Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Patrik Kronqvist

Hur kan Åkesson få invandrares röster?

Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna växer kraftigt bland personer med utländsk bakgrund. Svaret från de andra partierna måste bli att bekämpa samhällsproblemen.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

På åtminstone en punkt fungerar integrationen. Allt fler med utländsk bakgrund är beredda att rösta på  Sverigedemokraterna.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den mest intressanta siffran i SCB:s nya partisympatiundersökning är det stora stödet för Sverigedemokraterna bland dem med utländsk bakgrund. Hela 12,6 procent av väljare med två utlandsfödda föräldrar sympatiserar nu med partiet. Bland männen är stödet över 15 procent, högre än bland väljarkåren i stort. Trenden är likartad, om än inte lika stark, bland väljare som själva är födda utomlands.

Det vore märkligt att anta att personer med utländsk bakgrund inte skulle kunna förorda en mer restriktiv invandringspolitik. Men faktum är att stödet för SD länge var markant lägre i den gruppen än bland väljare i gemen. Om bara de hade fått bestämma är det inte säkert att partiet skulle ha kommit in i riksdagen ens vid valet 2014, i maj det året låg stödet bara kring två procent.

Sympatierna för SD bland dem med utländsk bakgrund har alltså mer än sexdubblats på bara tre år. Det finns säkert flera förklaringar till det. Men det är intressant att ökningen sammanfaller i tid med den stora flyktingvågen till Sverige. Kanske är en förklaring helt enkelt att de som invandrat tidigare påverkats av flyktingkrisen i högre utsträckning än andra.

Högre trångboddhet

Genom självbosättning har oproportionerligt många asylsökande och nyanlända hamnat i utsatta områden där det redan bor många invandrare och personer med utländsk bakgrund. Ofta innebär det ett kringflackande liv som inneboende hos släktingar och vänner. Trångboddheten ökar därmed, vilket gör det svårare för barn att göra sina läxor och driver fler unga att tillbringa kvällarna utanför hemmet. 

Den stora inflyttningen gör också att redan problemtyngda skolor tvingas lägga stor kraft på att introducera utländska barn till svensk skola.

Det blir också svårare att bryta utvecklingen mot mer av gängbildningar och skottlossningar i utsatta områdena. Detta drabbar i dag personer med utländsk bakgrund oproportionerligt hårt, de löper närmare dubbelt så stor risk som andra att utsättas för exempelvis våld och trakasserier. Trots allt tal om vikten av solidaritet i flyktingmottagandet är alltså den misslyckade integrationens bördor mycket ojämnt fördelade i Sverige. 

Dessvärre är det svårt att ana någon större politisk vilja att förändra detta. Planen verkar till exempel vara att merparten av de nyanlända ska skaffa eget boende även i framtiden, trots alla nackdelar det medför. Till och med ett högst modest förslag som att lotta ut platserna till översökta friskolor för att motverka segregationen avfärdades omedelbart när det presenterades i våras.

Kräver krafttag

Andra partier kan nu förstås välja att förfasa sig över att personer med invandrarbakgrund i högre grad stöder SD, ett parti med rasistiska rötter. Man kan också gräma sig över det orättvisa i att ett parti som knappt har någon integrationspolitik nu belönas med ökat stöd.

Men det vore nog mer verkningsfullt om de tog krafttag mot de samhällsproblem som drabbar personer med utländsk bakgrund hårdare än andra: bostadsbristen, arbetslösheten, kriminaliteten. För trovärdighetens skull bör de också ha en plan för hur framtida flyktingar – de fortsätter att komma i internationellt sett höga tal till Sverige – ska kunna få jobb och bostäder.

Att SD annars lär fortsätta växa är inte ens det värsta problemet.


Läs också:

Vem ska betala om Sverige blir som Malmö?