Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Hua, vilket hyckleri om Zara Larsson och Kina

Artisten Zara Larsson har fått hård kritik i sommar för att hon gjort reklam för en mobiltelefon från kinesiska Huawei.Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES
Zara Larsson är inte ensam om att vilja sprida en ljus bild av Huawei. Dåvarande IT-minister Anna-Karin Hatt, C, var år 2014 med och invigde Huaweis utbildningsprogram för teknikstudenter i Sverige.Foto: MARK SCHIEFELBEIN / AP TT NYHETSBYRÅN

Den hårda kritiken mot Zara Larssons reklamkampanj för Huawei osar dubbelmoral. Sverige vore betjänt av debatt om Kina där vi inte silar popsångerskor och sväljer bilfabriker.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Under några semesterveckor har Zara Larsson fått löpa gatlopp i debatten. Det började med att artisten deklarerade sin kärlek för Tiktok som svar på Donald Trumps hot om att förbjuda den kinesiska videoappen i USA. 

Det fick Matilda Ekeblad från Moderata Ungdomsförbundet att påminna om Larssons reklamkontrakt med Huawei, som anklagas för att spionera åt den kinesiska staten. Zara Larsson meddelade då att hon avslutar samarbetet med mobiljätten, varpå bolaget hävdade att kontraktet redan löpt ut. 

Hela affären framstod som väldigt samtida.

Det finns ingen anledning att tycka synd om Zara Larsson. Man förtjänar kritik om man profilerar sig som en försvarare av mänskliga rättigheter, samtidigt som man fakturerar ett företag som kontrolleras av en kommunistisk diktatur. 

Men det stora fokuset på Larsson framstår ändå som märkligt. I decennier har det ju varit officiell politik i västvärlden att all handel med Kina är av godo. 

När landet blev medlem av Världshandelsorganisationen 2001 var förhoppningen att ekonomisk öppenhet med tiden skulle följas av demokratiska reformer. Därför har regeringar i väst sett mellan fingrarna med att den kinesiska staten har dopat sina egna företag och stulit spetsteknologi. Det gäller inte minst Sverige.

De senaste åren har lyckligtvis en ny insikt kommit krypande. Kanske fungerar inte politiken. Kanske har öppenheten gentemot kinesiska investerare tvärtom gjort västvärlden mer sårbar för påtryckningar från Peking.

Det kinesiska kommunistpartiet visar i alla fall ingen vilja att demokratisera landet, i stället använder Kina den nyvunna rikedomen till att försöka exportera sin totalitära samhällsmodell till andra länder. 

Kinesiska företag kan användas som ett medel för det målet. Den nya underrättelselagen innebär att kinesiska medborgare och företag har informationsplikt till säkerhetstjänsten. Därför är det olämpligt att låta Huawei bygga 5G-nät i väst, menar många, däribland denna ledarsida.

Sverige vore betjänt av debatt där vi inte silar popsångerskor och sväljer bilfabriker.

Men samma argument borde användas mot alla kinesiska bolag med tillgång till samhällsviktig infrastruktur. Ändå tycks det vara ett större problem att Zara Larsson marknadsför Huawei-telefoner än att Region Stockholm låter ett statsägt, kinesiskt företag bygga nya t-banelinjer i Stockholm.

När Expressen tidigare i år avslöjade att förre statsministern Fredrik Reinfeldt, M, har lyft miljonarvoden från ett bolag som kontrolleras av Kinas kommunistregim skrev ungmoderaterna för övrigt heller inga debattartiklar.

Den verkliga elefanten i rummet är dock Volvo Cars. Personbilstillverkaren är Sveriges största privata arbetsgivare med närmare 25 000 anställda, många tusen till jobbar för underleverantörer runtom i Västsverige.

Kina har redan visat att man inte tvekar att använda ekonomiska påtryckningar som vapen mot misshagliga länder. När regimkritikern Liu Xiaobo tilldelades Nobels fredspris 2010 dröjde det många år innan kineserna började köpa norsk lax igen.

Hur högljudda i kritiken av Kina skulle den svenska regeringen tycka sig ha råd att vara om de kinesiska ägarna till Volvo börjar antyda att de vill flytta forskning och tillverkning från Göteborg?

Sverige vore betjänt av debatt om Kina där vi inte silar popsångerskor och sväljer bilfabriker.