Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Högern borde inte fnysa åt Sverige som föregångsland

När New York planerar att införa trängselskatt på Manhattan hänvisar man till erfarenheterna från Stockholm.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL

Politikerna borde ta fram smarta miljöreformer – inte svartsjukt bevaka så att Sverige inte råkar göra ”för mycket”. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I mars 1989 hade tjänstemannen Mats Olsson på miljödepartementet bråda dagar i London. Året innan hade Sverige som första land i världen drivit igenom ett totalförbud mot freoner som skadar ozonskiktet. 

Nu – vid en internationell kongress om freoner – ryckte alla i svensken som hade utarbetat förslaget. En av dem som antecknade flitigast var kongressledamoten Al Gore, knappt tre år senare blev han USA:s vicepresident. 

Sverige stod då bara för en bråkdel av freonutsläppen i världen. Men det svenska förbudet bidrog inom några år till internationella avtal om total utfasning. Sverige hade helt enkelt visat hur en realistisk avvecklingsplan kunde se ut.

När politiker säger att Sverige ska ”gå före” i någon fråga framstår det lätt som fluffigt och idealistiskt. Men i den nyutkomna boken Miljöframgångar - från freonförbud till klimatlag skriver S-märkta Mats Engström, med ett förflutet på miljödepartementet, om ett antal tillfällen då Sverige genom kloka reformer faktiskt har banat väg för globala miljöförbättringar. 

Koldioxidskatten är ett exempel. När Sverige, som ett av de första länderna i världen, införde den i samband med 1991 års skatteomläggning gick det i stort sett under radarn. Men när skatten visade sig leda till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och teknikutveckling bildade den skola. I dag har ett 50-tal länder infört liknande skatter och fortfarande bjuds företrädare för finansdepartementet in till olika konferenser för att berätta om de svenska miljöskatterna.

Klimat- och miljöåtgärder har börjat ses som en börda som Sverige inte bör bära för mycket av.

Trängselskatten är ett annat exempel. Stockholm införde skatten 2006 som blott tredje stad i världen efter Singapore och London. När kanadensiska städer senare lanserade trängselskatten kopierade man den svenska idén att först införa dem under en provperiod. Precis som i Stockholm visade det sig vara ett effektivt sätt att få opinionen att svänga.

Det senaste året har oppositionen ändrat ton i den svenska klimatdebatten. Fokus har skiftat från vad Sverige kan göra åt problemen till andra länders brister, främst Kinas. Klimat- och miljöåtgärder har börjat ses som en börda som Sverige inte bör bära för mycket av. Det är symptomatiskt att Moderaterna nu vill sänka bensinskatten och att partiledaren Ulf Kristersson så ofta upprepar att den svenska andelen av världens koldioxidutsläpp är en ynka promille.

Det är visserligen sant. Men med ett sådant synsätt bortser man från möjligheten att Sverige genom sina handlingar också kan påverka andra länder. För så fungerar ofta politik. Det är lättare att kopiera andras åtgärder än att själv börja från noll. Och det är svårare att hävda att ett förslag är orealistiskt om det redan är genomfört i ett rikt välfärdsland. På samma sätt bör Sverige förstås lära av andras exempel.

Om Sverige driver på för tuffa åtgärder ökar också chanserna för framsteg i internationella förhandlingar, konstaterar Mats Engström i sin bok. Svenska politiker hade knappast haft samma framgång i att få britterna att vidta åtgärder mot de svavelutsläpp som försurade svenska sjöar om de inte först hade ställt hårda krav på inhemska industrier och kraftverk.

Sveriges roll borde vara utveckla nya, smarta miljöreformer – inte att att svartsjukt bevaka så att vi inte råkar göra ”för mycket”. På köpet kan vi få friskare luft, renare vatten och ett mer konkurrenskraftigt näringsliv.



Rättelse: Texten har ändrats – Stockholm var den tredje staden i världen att införa trängselskatt, inte den andra.