Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Här är förklaringen till politikernas ‘naivitet’

”Den här gamla klinikindelningen på sjukhus är väl mossig? Vi satsar på att skapa ‘teman’ i stället när vi bygger Nya Karolinska.” Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL
Liknelsen Chestertons stängsel kommer från boken The Thing från 1929. Väldigt förenklat lyder den: ”Ta aldrig ner ett stängsel om du inte vet varför det sattes upp”. John F Kennedy sägs ha uppskattat den Foto: Shutterstock

För att slippa göra stora misstag behöver politikerna lyda ett gott råd från 1929.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

”Ta aldrig ner ett stängsel om du inte vet varför det sattes upp.” Så lyder, väldigt förenklat, liknelsen om Chestertons stängsel. Rådet är mer riktat till politiker än till bönder.

Den engelske författaren GK Chestertons poäng var att regler och institutioner inte har uppkommit av en slump - någon har rest ett stängsel av en orsak. Tar vi inte reda på vilket det skälet var missar vi förmodligen något viktigt.

Chestertons stängsel finns överallt

När man en gång har läst liknelsen ser man nedrivna stängsel överallt. Stundtals känns det som om svenska politiker och tjänstemän de senaste decennierna inte har sysslat med annat än att braka igenom staket. Efteråt brukar det heta att de var ”naiva”.

”Den här gamla klinikindelningen på sjukhus är väl mossig? Vi satsar på att skapa ‘teman’ i stället när vi bygger Nya Karolinska.”

”Varför ska vi ha en statlig, digital lösning för körkortsregistret? Vi kan spara pengar genom att outsourca alltihop till Serbien.”

”Är det inte hemskt att medborgarna får vänta så länge på beslut från myndigheter? Vi kan väl låta dem gå till domstol om det tar för lång tid (om du tror att det minskade väntetiderna, läs torsdagens ledare).”

Det finns förstås invändningar mot Chesterstons stängsel, till exempel att den lutar spelplanen i konservativ riktning, så kommer liknelsen ursprungligen också från en bok som försvarade katolicismen.

Men Chesterstons budskap är inte att reformer är något dåligt - bara att de måste ske med varsamhet. Och även liberaler borde ha vett att värna välfungerande institutioner.

Att ha överseende med tröga strukturer medför förstås kostnader. Av den insikten följer att offentlig verksamhet kan aldrig kan bli lika effektiv som den i näringslivet. I affärsvärlden kan man riva ner vilka staket man vill, att företag ibland går under på kuppen är en del av spelet. Men förvaltningen kan inte bara braka ihop och skolor kan inte bara gå i konkurs och ägarna försvinna med betygsarkivet – åtminstone tyckte vi inte det fram till för några decennier sedan.

Liknelsen är högst aktuell

Chesterson plitade ned sin liknelse 1929. Men risken att makthavarna river ned viktiga staket framstår som ännu större i dagens komplexa och högteknologiska värld. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, undrade häromdagen vad som händer när ingen längre besitter kunskaper eller har kontroll över hur systemen fungerar (DN Kultur).

Det är en relevant fråga. Men ett än mer akut problem är att kunniga människor inte tillåts fatta de avgörande besluten. I dag är det generalister som blir chefer - inte experter. Problemen förvärras om man låter managementkonsulter utan förståelse för kärnverksamheten driva igenom stora förändringar.

En annan riskfaktor är att arbetsgivare premierar hoppjerkor framför långvägare när de sätter löner. Dels finns det då färre som kan bevara det institutionella minnet, dels är det färre som räknar med att vara kvar den dag effekterna av förändringar visar sig.

Även uppgörelser som Januariavtalet lär öka risken för att fel staket rivs ned.  Reformordningen blir helt bakvänd. Först slår partierna fast vad som ska göras och i vilken budget - därefter börjar de fundera på hur det ska gå till. Vem hinner då tänka på nyttan med gamla stängsel?

Att en verksamhet fungerar dåligt - som Arbetsförmedlingen - är förstås ett gott skäl för att genomföra förändringar. Men om det sker snabbt och ogenomtänkt finns en stor risk att verksamheten deformeras i stället för att reformeras.

Martin Ådahl och de andra centerpartisterna bör inte bli förvånade om det dyker upp en tjur på andra sidan stängslet.