Spotifys grundare Daniel Ek har hög profil i den politiska debatten i Sverige. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON
Spotifys grundare Daniel Ek har hög profil i den politiska debatten i Sverige. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON
Patrik Kronqvist

Fjäska lagom för Spotify, politiker

Publicerad

Spotify försökte stoppa finansieringen till kritiska forskare. Det som är bra för IT-företagen behöver inte vara bra för Sverige.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Spotify distribuerade i början musik helt utan tillstånd. Det var ett av budskapen när ekonomhistorikern Rasmus Fleischer i våras intervjuades i Dagens Industri om sin och forskarkollegernas kommande bok om den svenska strömningstjänsten. 

Det verkar ha fått ledningen för Spotify - som är på väg mot en börsnotering - att ilskna till. Men i stället för att kommunicera med forskargruppen valde Spotifys jurister att meddela Vetenskapsrådet, som finansierar forskningen, att bolaget var ”synnerligen bekymrat” över forskarnas arbetsmetoder och att man hoppades att rådet skulle "agera resolut".

Vetenskapsrådet tolkade detta som att Spotify ville få rådet att dra in gruppens finansiering – något bolaget förnekar. Men forskarna får behålla sina pengar och deras bok kommer att ges ut som planerat nästa år.

Google tystar kritiker

Digitaliseringen har alltid omgetts av rosaskimrande drömmar om större frihet och krossade monopol. Många av drömmarna har också slagit in. Nätet har sänkt trösklarna till många branscher, vilket lett till ökad konkurrens och lägre priser. I den uppkopplade världen är det helt enkelt de företag som har de bästa tjänsterna som vinner – inte de med bäst kontakter eller mest pengar.

Eller, så borde det i alla fall fungera. I praktiken har digitaliseringen också skapat nya monopol, ofta mäktigare än de gamla. Utvecklingen sammanfattas bäst av Abba: The Winner Takes It All.

Google har nu 88 procent av sökordsreklamen, Facebook står för 77 procent av sociala medier-trafiken och Amazon kontrollerar 74 procent av e-boksmarknaden. I klassiska ekonomiska termer är alla tre därmed att betrakta som monopolföretag, konstaterade forskaren Jonathan Taplin i New York Times i våras.

Om några konkurrenter ändå lyckas sticka upp blir de inte sällan uppköpta av IT-jättarna, som när Google förvärvade Youtube, och Facebook köpte Instagram och Whatsapp.

Historiskt har sådana monopolsituationer ofta lett till att amerikanska myndigheter gripit in för att marknaderna ska fungera bättre, på 1990-talet stämdes Microsoft för att ha inkluderat webbläsaren Internet Explorer i operativsystemet Windows.

De yngre IT-jättarna har dock hittills undkommit liknande processer i USA. Till viss del beror det säkert på att bolagen har lyckats fortsätta att framställa sig som kaxiga uppstickare snarare än mätta monopolister.

Men bolagen lägger också stora summor på lobbying. Google är inte bara det bolag som satsar mest på att påverka politikerna. Företaget ger också bidrag till en lång rad fristående organisationer och tankesmedjor.

I augusti blev det tydligt att sådana donationer kommer med ett pris. Då sparkades forskaren Barry Lynn från tankesmedjan New America efter att han hyllat EU:s beslut att bötfälla Google (företaget hävdar att man inte lagt sig i tankesmedjans arbete).

Politikerna ska värna marknaden

Spotify är förstås inte lika mäktigt som de amerikanska kusinerna. Bolaget har ännu inte gått med vinst och har dessutom flera starka konkurrenter. Men Spotify har ändå en hög profil i Sverige och grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon har fått stort genomslag för sina krav på programmering i skolan och lägre beskattning för personaloptioner. Av politikerna behandlas bolaget stundtals nästan lika vördnadsfullt som Volvo gjorde på PG Gyllenhammars tid.

Men maktspråket gentemot Vetenskapsrådet är en nyttig påminnelse om att det som är bra för Spotify inte alltid är bra för Sverige.

Politikernas uppgift är att värna marknaden, inte företagen.

 

Replik:

Spotify: Vi har inte försökt stoppa forskning

 

Läs också:

Låt inte jättarna strypa nätet 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag