Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Fixeringen vid Arlanda är farlig för Stockholm

Det finns planer på att bygga ut Arlanda för 46 miljarder kronor. Men enligt tidningen ETC är den rödgröna regeringen splittrad i frågan. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN
År 2063 delas de sista utsläppsrätterna ut till flyget. Efter det är framtiden för massflygandet i Europa högst osäker. Politikerna behöver en plan B för Stockholms kommunikationer med omvärlden. Foto: MAGNUS LILJEGREN / STELLA PICTURES MAGNUS LILJEGREN

Att bygga ut Arlanda för 46 miljarder kronor är ett högriskprojekt. Stockholm är på väg att skjuta sig i foten.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Arlanda ska bli den största flygplatsen i Norden. Det målet slog den rödgröna regeringen fast under förra mandatperioden. Men nu är man splittrad i frågan, avslöjar tidningen ETC.

Enligt färdplanen för Arlanda - som snart ska klubbas av regeringen - ska flygplatsen byggas ut för att år 2050 kunna ta emot dubbelt så många passagerare som i dag.

Socialdemokraterna ser bättre flygförbindelser som ett sätt att konkurrera med Kastrup och Köpenhamn och locka fler huvudkontor till Stockholm. Miljöpartister menar att den kraftiga expansionen hotar klimatmålen. 

Arlanda står mot Kastrup

På ytan ser det ut som en klassisk konflikt där företagsintressen står mot miljöhänsyn. Men så enkelt är det inte.

Arlandas framtid är en viktig faktor också när det gäller de planerade höghastighetsbanorna. Enligt Januariavtalet ska nya stambanor byggas mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Men i överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna saknas både tidsplan och finansiering för projektet.

Motståndet är också fortsatt starkt. En viktig förklaring är rivaliteten mellan Stockholm och Köpenhamn. Såväl näringsliv som lokala socialdemokrater och moderater i Stockholm är rädda för att de nya stambanorna ska få fler svenskar att välja bort Arlanda till förmån för konkurrenten Kastrup. Som förre statsministern Göran Persson uttryckte det i Aftonbladet ifjol:

”Jag har aldrig förstått varför vi ska investera 350 miljarder kronor för att göra Köpenhamn till Nordens centrum”.

Det starka motståndet riskerar att stjälpa projektet. 

Arlanda kan få fjärde bana

På sikt finns det dock stora risker med att förlita sig på flyg för kontakterna med omvärlden. Med alla miljötillstånd och rättsprocesser beräknas det ta uppemot 20 år att bygga en fjärde landningsbana på Arlanda. Det dröjer alltså in på 2040-talet innan de första flygplanen kan landa. Senast år 2045 ska Sverige dock inte ha några nettoutsläpp alls av växthusgaser enligt klimatmålet. 

Som en bugning inför det målet väntas färdplanen för Arlanda föreslå att alla plan på flygplatsen ska tankas med biobränslen samma år. Men det framstår som rena önsketänkandet. Det finns stora frågetecken kring om det ens är möjligt att få fram så stora mängder biobränslen. Dessutom påverkar även förnybara bränslen klimatet när de förbränns på hög höjd.

Svenska politiker kan förstås strunta i de klimatmål de själva satt upp. Men flyg inom EU ingår även i utsläppshandelssystemet och det har en bortre gräns. År 2063 - när en eventuell fjärde Arlandabana på sin höjd har 20 år på nacken - ska de sista utsläppsrätterna delas ut. Efter det datumet är framtiden högst osäker för massflygandet i Europa. Om politikerna då inte har en plan B kan det få katastrofala följder för jobb och företagande i Stockholm. 

Kritikerna av höghastighetsbanor har visserligen rätt i att själva bygget medför stora koldioxidutsläpp. Men lustigt nog verkar få av dem vara bekymrade över klimateffekterna av Arlandas expansion.

Med nya stambanor är Sveriges huvudstad försäkrad om snabba förbindelser med kontinenten även i en fossilfri framtid. Att bygga ut Arlanda för 46 miljarder kronor framstår i jämförelse som ett högriskprojekt.

Fixeringen vid flyget gör att Stockholm är på väg att skjuta sig i foten.

 

Därför måste Sverige satsa på höghastighetståg. PM Nilsson, Dagens Industri, och Patrik Kronqvist, Expressen, förklarar i Ledarsnack.