Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

EU:s nya ledare låter som en rödgrön minister

EU:s nya kommissionsordförande Ursula von der Leyen har fokuserat på klimatfrågan under sin första vecka på jobbet.Foto: STEPHANIE LECOCQ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Ett stort klimatpaket, kvoterade bolagsstyrelser och ökad ekonomisk jämlikhet. Ursula von der Leyens första dagar som EU-kommissionens ordförande visar att rädslan för högerpopulisternas makt över EU är starkt överdriven.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

BRYSSEL. Inför vårens Europaparlamentsval varnades det för att högerpopulistiska partier skulle kunna gå starkt framåt och därmed påverka agendan för EU-arbetet de kommande fem åren.

Liknande farhågor väcktes när den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen nominerades till posten som kommissionens ordförande med stöd av flera östeuropeiska premiärministrar.

Ursula von der Leyen har tillträtt

Så hur blev det?

En första indikation kom i veckan - von der Leyens första som ordförande. Hennes premiärresa gick till klimattoppmötet i Madrid där hon presenterade sina planer på att Europa ska bli den första koldioxidneutrala kontinenten till år 2050.

Hon fortsatte i samma stil på en välbesökt presskonferens i kommissionens högkvarter Berlaymont på onsdagen när hon annonserade en ny klimatlag samt ett grönt omställningspaket - the European Green Deal.

Inriktningen är inte någon slump. Klimatfrågan tar stor plats även i de politiska riktlinjer som hon tidigare har publicerat. Där blinkar von der Leyen till exempel oblygt till klimataktivisten Greta Thunberg:

 ”Jag har inspirerats av passionen, övertygelsen och energin hos de miljontals unga människor som gör sin röst hörd på våra gator.”

Det folkliga stödet för den tuffa klimatpolitiken ska säkras genom en ny fond för rättvis omställning och ordföranden lovar att EU även på andra sätt ska bli ambitiösare när det gäller social rättvisa och välfärd.

Jämställdhet är en annan prioriterad fråga för von der Leyen. Hon vill införa såväl kvoterade bolagsstyrelser som lönekartläggningar. Bitvis skulle man faktiskt kunna tro att det är ett rödgrönt, svenskt statsråd som har skrivit riktlinjerna och inte en kristdemokratisk, före detta försvarsminister från Tyskland. 

Det tycker uppenbarligen även KD:s Europaparlamentariker Sara Skyttedal, som tillhör samma europeiska partigrupp som von der Leyen.

”Det kryper i mig när jag läser dem”, sa hon under ett pressmöte i Europaparlamentet i veckan där hon berättade att även hennes tyska partikamrater är kritiska.

Liberaler och gröna i Europaparlamentet

Men von der Leyens politiska program är egentligen inte speciellt märkligt. Kommissionen måste ha stöd av Europaparlamentet både för att kunna tillträda och för att få igenom sina lagförslag. De politiska riktlinjerna speglar helt enkelt maktförhållandena i det nya Europaparlamentet.

I vårens val förlorade de socialdemokratiska och konservativa partierna som väntat sin majoritet. Men den högerpopulistiska vinden blåste inte lika stark som befarat och de parlamentarikerna sitter dessutom i två olika partigrupper, vilket ger dem mindre inflytande.

De som verkligen stärkt sin politiska makt i det nya parlamentet är i stället liberala och gröna partier som kan agera vågmästare när ny lagstiftning ska klubbas.

Om farhågorna inför vårens val var att populister skulle kunna sätta käppar i hjulet för framtida EU-reformer, tycks oron bland svenska parlamentariker ironiskt nog vara den omvända. Både från höger och vänster mobiliserar man nu för att försöka stoppa kommissionens förslag om europeiska minimilöner och arbetslöshetsförsäkring.

Det gäller att vara försiktig med vad man önskar sig.

Vad händer EU när. Statsvetaren Göran von Sydow reder ut.