Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Det är Löfven som ägnar sig åt social dumpning

Mahammed Sawwaf i området Paradiset utanför Hagfors dit han flyttade från hotelljouren i Farsta.
Foto: LISA MATTISSON
Gärdet i Hagfors är ett område som använts för social dumpning.
Foto: LISA MATTISSON
Det är Stefan Löfven som ser till att kommuner fortfarande bara ska få statlig ersättning för nyanlända under två års tid – trots att etableringen i regel tar betydligt längre tid än så.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Den S-ledda regeringen vältrar över ansvaret för flyktingmottagandet på sina partikamrater i Avesta, Åmål och Filipstad. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Sommaren 2018 är den syriske elektronikföretagaren Mahammad Sawwaf trött på att dela rum med fem andra nyanlända män på ett jourboende i Farsta. När en tjänsteman från stadsdelsförvaltningen förklarar att han kan få en egen lägenhet om han går med på att flytta från Stockholm, tackar han därför glatt ja.

Men när Sawwaf kliver in i lägenheten i värmländska Hagfors är den full av skadedjur och luktar mögel. Och i köket saknas både kylskåp och spis.

En luttrad dalapolitiker kallar det för ”en enkelbiljett från Mälardalen”. Men ”social export” eller ”social dumpning” är vanligare benämningar på det fenomen som Expressens reportrar Johanna Karlsson och Michael Syrén har beskrivit i flera prisbelönta reportage.

Det handlar om socialt utsatta personer – ofta nyanlända – som förmås att flytta till en annan kommun. I regel går flyttströmmarna från storstäder, som har gott om jobb och ont om bostäder, till landsbygd, som lider av den omvända problematiken. 

Det är en lönsam affär både för avsändarkommunerna och för de hyresvärdar som tar emot dem. Kommunerna slipper ansvaret för försörjningsstöd och värdarna kan hyra ut även undermåliga bostäder till höga hyror.

Smällen tas av mottagarna, som får se utgifterna för bidrag och samhällsservice att skena. Och av de nyanlända, som hamnar på platser där det finns få lediga jobb.

Fenomenet är inte nytt – de sociala problemen i Malmö och Landskrona grundlades när tusentals tomma lägenheter fylldes med flyktingar efter att varven lagts ned. Men omfattningen har ökat i takt med asylmottagandet. På senare år har flera landsbygdskommuner protesterat så högljutt att regeringen till slut beställde en kartläggning. I veckan levererade Statskontoret resultatet

Rapportförfattarna framstår som väldigt samtida i sitt försök att döpa om ”social dumpning” till, det möjligen mindre nedvärderande men komplett obegripliga, ”aktiv medverkan”.

Det är rikspolitiker som i decennier har verkat för ett högt asylmottagande utan att ha någon egentlig tanke om var alla människor ska bo.

Det verkligt tidstypiska är dock förslagen till åtgärder. Fenomenet ska mildras med ”samverkan” mellan kommuner, ”erfarenhetsutbyten” mellan länsstyrelser och genom att Socialstyrelsen uppdaterar sina allmänna råd. 

Det enda förslag som är något så när skarpt är en uppmaning till regeringen att se över den bosättningslag som vissa kommuner tolkar som att de bara behöver erbjuda bostad till nyanlända under två år.  

Det är förstås en smula orättvist att raljera över Statskontorets förslag. Det låg knappast inom myndighetens uppdrag att ifrågasätta statens migrations-, integrations- och bostadspolitik.

Men det är där man måste gräva om man ska komma åt orsakerna till den sociala dumpningen.

Visst kan man klandra de kommuner som i strid med lagen kräver att människor ska flytta för att få försörjningsstöd. Den skriande bristen på billiga lägenheter i storstäderna är dock en realitet. Minns bara Nacka kommun som köpte bostadsrätter för 14 miljoner kronor för att hysa en enda familj.

Framförallt har kommunerna ingen makt över migrationspolitiken. Det är rikspolitiker som i decennier har verkat för ett högt asylmottagande utan att ha någon egentlig tanke om var alla människor ska bo. Och det är de som bestämt att kommuner bara ska få statlig ersättning för nyanlända under två års tid – trots att alla vet att etableringen i regel tar betydligt längre tid än så.

Trots allt skäll på rika storstadskommuner är det egentligen den S-ledda regeringen som vältrar över ansvaret för flyktingmottagandet på sina partikamrater i Avesta, Åmål och Filipstad. Nu vill regeringen dessutom göra asylreglerna mer generösa igen.

Det är Stefan Löfven som ägnar sig åt den verkliga sociala dumpningen.