Patrik Kronqvist
I slutet av mars vaknade invånarna i den indiska staden Jalandhar upp till en ovanlig syn vid horisonten: Himalaya. I trettio år hade bergskedjan tjugo mil bort skymts av luftföroreningar, men i spåren av utegångsförbudet i landet blev de snöklädda topparna plötsligt åter synliga.
Under coronautbrottet har liknande rapporter om renare luft strömmat in från hela världen. Effekterna av färre bilar, lägre industriproduktion och minskad kolanvändning kan på många håll ses med blotta ögat. Invånarna i Shanghai och Guangzhou har kunnat njuta av ovanligt många dagar med blå himmel och i Teheran har den tunga smoggen lättat väsentligt. Samtidigt visar mätinstrument på Sveavägen i Stockholm att halterna av kvävedioxid vissa dagar har halverats.
Det gör inte bara världen vackrare. Mindre luftföroreningar har också omedelbara hälsoeffekter, under dagar med renare luft noterar sjukvården i regel färre hjärtattacker och slaganfall samt färre besök på akutmottagningar än annars.
Luftföroreningar förvärrar corona
Men dålig luft fortsätter att skörda dödsoffer även efter det att smoggen har skingrats. En studie från Harvard tyder på att luftföroreningar förvärrar effekten av det pågående coronautbrottet.
Det handlar om små partiklar - osynliga för ögat - som främst bildas vid förbränning av fossila bränslen. De irriterar lungorna och skadar i förlängningen kroppens motståndskraft mot viruset.
Studien visar att personer som bott länge i ett område med höga halter av sådana partiklar löper omkring 15 procent högre risk att dö av corona än andra. Detsamma gäller för risken att bli intagen på en intensivvårdsavdelning.
Det må låta lite, men vid en pandemi - där antalet smittade kommer att räknas i miljoner - lär det leda till tusentals extra dödsfall och ett betydligt hårdare tryck på sjukvården än vad som annars hade varit fallet. Det är extra allvarligt eftersom coronaviruset hittills har spridit sig mest i storstäder - där luften tenderar att vara som sämst.
Resultaten förvånar inte forskare. Samma effekt kunde märkas under Sars-utbrottet 2003 och faktiskt även under spanska sjukan 1918, forskare har i efterhand kunnat visa att dödligheten i den pandemin var högre i de amerikanska städer som eldade mycket med kol.
Utsläppen kan bli värre igen
Det borde inte ha behövts en pandemi för att få upp farorna med luftföroreningar på dagordningen. Årligen beräknas sju miljoner människor, världen över, dö en förtida död på grund av dem. I Sverige leder enbart utsläppen från trafiken till 3 000 prematura dödsfall varje år.
Men risken är tyvärr stor att den positiva hälsoeffekten - liksom uppmärksamheten - blir kortvarig. Erfarenheten från tidigare kriser är att luftföroreningarna kan bli värre än före krisen när myndigheter och företag snabbt försöker få fart på ekonomin. I flera kinesiska städer är luften redan lika dålig igen som före utbrottet.
Coronautbrottet kommer säkerligen leda till ett uppsving för forskning kring pandemier och virologi. Man skulle kunna hoppas att detsamma gäller för faran med luftföroreningar.
Men tyvärr döljs nog Himalaya snart bakom en vägg av smog igen.