Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Dabba inte bort radion

Digitalradio-talibanerna har en märklig hangup: att man behöver en radioapparat för att lyssna på radio.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Som en radionörd lever jag numera i den bästa av världar. Med några få tryckningar på telefonen kan jag välja mellan nedladdade avsnitt av Slate Political Gabfest, Det politiska spelet eller BBC Analysis.

Problemet är inte att hitta bra program - det är att dygnet har för få timmar. Därför överväger jag att följa min kompis exempel och börja lyssna på 1,5 gånger hastigheten.

Radiobranschen tycks dock ha ett annat problem med mina medievanor: att lyssnandet inte sker med en speciell radioapparat.

På måndagen föreslog regeringens branschsamordnare Nina Wormbs att Sverige ska släcka ned FM-nätet år 2022 till förmån för digital DAB-radio. I betänkandet skymtar dock få spår av de senaste årens ljudexplosion på nätet.

"Så länge många vill höra samma sak samtidigt är rundradio det frekvenseffektivaste och enklaste sättet att sprida innehåll på", skriver utredaren trosvisst.

Men om det är något som kännetecknar vår tids medievanor är det just att människor inte vill höra "samma sak samtidigt". Vi vill lyssna på det vi vill, när vi vill.

Wormbs avfärdar dock påståendet att intresset för att tablålagda medier skulle vara avtagande genom att hänvisa till radioföretagen - som av en händelse skulle slippa avgifter för sändningstillstånd med hennes förslag.

Samordnarens främsta argument för att släcka ned FM-bandet till förmån för DAB-radio är att det ger plats för fler kanaler. Sveriges Radio kan få större utrymme samtidigt som det finns utrymme för 30 kommersiella stationer.

Men DAB-radion kommer ändå inte att kunna mäta sig med nätets breda utbud av podcasts. Och den digitala radion har samma problem som den analoga: att man inte kan välja när man ska lyssna på ett speciellt program.

Mobilnäten skulle inte skulle tåla belastningen om samtliga radiolyssnare gick över till strömmad internetradio, menar Wormbs. Men om nätet börjar svaja beror det nog snarare på att vi tittar för mycket på gulliga katter på Youtube än på att vi lyssnar för intensivt på Ekots lördagsintervju.

Visst behövs det ett radionät skilt från internet som fungerar även om strömmen går. Men dagens FM-nät duger utmärkt för att varna för såväl giftig rök som för ryssen.

Nina Wormbs påstår vidare att övergången är marknadsdriven. Men norska radioföretag har konstaterat att få lär vilja byta till DAB-radio om man inte först släcker ned FM-nätet.

Och EU överväger till och med att tvinga tillverkare att bygga in DAB-mottagare i mobiltelefonerna för att intresset är så svalt. Det tycks vara ganska långtifrån nationalekonomins läroboksdefinition av en fri marknad.

Som tidningsjournalist förstår jag verkligen drömmen om en egen kanal där konsumenten kan läsa ledarsidan men inte snegla på Facebook. Tidningsutgivarna försökte ta fram egna läsplattor långt före Ipaden (sammanfattningsvis var man mindre framgångsrik än Steve Jobs).

Men utvecklingen mot fler funktioner i färre apparater är tydlig. Mp3-spelaren, klockan och kameran har alla redan svalts av mobiltelefonen. Varför skulle radioapparaten trotsa den trenden?

Om FM-nätet släcks ner i enlighet med utredarens förslag måste svenskarna byta ut tio miljoner fungerande apparater för att kunna fortsätta lyssna på traditionell radio. Risken är uppenbar att många i stället struntar i att köpa någon ny.

På så vis kan radions försvarare i stället bli dess dödgrävare.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!