Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Brösttoner ökar inte förtroendet för medier

Att klumpa ihop seriösa mediekritiker med Trump och rasister gynnar knappast medierna.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är tuffa tider för mediehusen. Redaktionerna krymper i takt med att pappersupplagorna sjunker och Facebook kniper digitala annonser. Förtroendet utmanas av fejkade nyheter, ryska trollfabriker och alternativa sajter. Och på fredag tillträder dessutom en president i USA som regelbundet attackerar journalister och som vill göra det lättare att stämma medier.

När jag läste Björn Wimans kolumn i DN Kultur i söndags nickade jag därför inledningsvis åt hans varningar. Det är högst oroväckande att Donald Trump försöker försvaga de fria medierna.

Men plötsligt gjorde så Wiman ett halsbrytande språng från Trump Tower till den egna naveln. Tydligen var det största skälet till oro ändå att Wimans eget redaktörskap har ifrågasatts i veckan.

Kritik från PJ Anders Linders

Bakgrunden är en artikel i DN där kulturskribenten Hynek Pallas kritiserade författaren Katerina Janouch för hennes uttalanden i tjeckisk tv om migrationspolitiken i Sverige. DN Kultur (liksom Expressen) följde upp artikeln genom att ställa frågor till företrädare för Janouch bokförlag om vad man ansåg om uttalandena.

Det fick PJ Anders Linder, chefredaktör för tidskriften Axess, att skriva ett argt blogginlägg där han anklagade DN för att, som han uttrycker det, "springa och tassla hos arbets- och uppdragsgivare"

Man kan tycka vad man vill om vilka frågor medier bör ställa – och till vem. Men den frågan undvek Björn Wiman helt i sin söndagskolumn. I stället jämförde han PJ Anders Linders och Katerina Janouchs reaktioner på DN:s publicering med Donald Trumps attacker mot de fria medierna.

DN:s kulturchef Björn Wiman.Foto: Julia Dansarie

Wiman försöker ge anklagelseakten en vetenskaplig aura genom att hänvisa till professor Robert Reich, som har identifierat fyra tekniker som auktoritära ledare brukar använda för att kontrollera medier. Tydligen är både Linder och Janouch skyldiga till att ha läxat upp medierna (teknik 1) och Janouch har dessutom gjort det i sociala medier (teknik 4).

Att det i detta fall inte handlar om en attack på medierna från den fria världens ledare, utan synpunkter från en barnboksförfattare respektive en tidskriftsredaktör, verkar inte bekymra Wiman. Hans slutsats är ändå att deras uttalanden "flyttar oss mot en ny tid".

Man kan förstås skratta åt närsyntheten. För det är onekligen lite komiskt att Björn Wiman anser att kritik av Björn Wiman är ett hot mot demokratin. Men hans svar gör mig snarare beklämd och bekymrad.

Björn Wiman till attack

Fram till alldeles nyligen ansågs mediekritik i breda kretsar som något positivt. Vänstertidskrifter gjorde ambitiösa granskningar av andra mediers publiceringar och på kultursidorna diskuterades mediedominansen med bekymrade miner.

Det var en god ordning. För trots alla hot mot medierna är de fortfarande en viktig maktfaktor som behöver granskas.

Nu tycks logiken dock snarare vara hämtad från en annan amerikansk president: "Antingen är ni med oss, eller så är ni med terroristerna."

När den erfarne integrationsreportern Lasse Granestrand häromåret skrev att medierna har misskött flyktingfrågan menade Expo att hans resonemang gick i linje med extremhögerns. Med hårda angrepp klumpas på så sätt seriösa mediekritiker ihop med Trump och rasister.

Jag kan inte tänka mig något bättre sätt att ge de verkliga konspirationsteoretikerna vatten på sin kvarn när de dillar om "mediemörkläggningen".

 

Läs också: Vem ska betala om Sverige blir som Malmö?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.