Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Bilresan är en värre miljöbov än plastpåsen

Bilresan till butiken är ett betydligt större klimatbekymmer än att den nya skjortan tas med hem i en påse. Ändå är det plastkassarna som avgiftsbeläggs.Foto: SHUTTERSTOCK & HAMPUS HAGSTEDT

Butikerna stoltserar med sin avgift på plastpåsar. Men att ta betalt för kassar och fortsätta att bjuda på parkeringen är som att sila mygg och svälja kameler.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Förbrukningen av plastpåsar har mer än halverats hos flera stora klädkedjor sedan de i juni införde en avgift, rapporterar SVT. Hos Lindex har priset om tre kronor för en stor kasse fått hela sjuttio procent av kunderna att välja bort påsen. Kort sagt: prismekanismer är ruggigt effektiva.

Utvecklingen är glädjande. En halverad användning av plastpåsar skulle mycket grovt räknat kunna minska svenskarnas utsläpp av växthusgaser med 300 000 ton koldioxid per år. Dessutom leder det till färre plastpartiklar som kan förorena haven.

EU:s regler kräver egentligen bara att företagen informerar om påsarnas miljöpåverkan. Så de företag som har valt att lägga en avgift på påsarna - bland andra HM, Kappahl och MQ – ska ha all heder av sitt initiativ, speciellt som flera av dem också låter överskottet gå till miljöprojekt.

Avgift för plastpåsar

Samtidigt är det något som skaver med den svällande stoltheten över påsprojektet. För medan klädkedjorna noggrant tar betalt för varje plastpåse, ligger många av deras butiker i avlägsna köpcentrum som aktivt lockar kunder med gratis parkering. 

Och bilresan till butiken är ett betydligt större klimatbekymmer än att den nya skjortan tas med hem i en påse.

Transporten hem från affären står för hela 22 procent av den totala klimatpåverkan för ett vanligt klädesplagg, visade forskaren Sandra Roos vid Chalmers i en doktorsavhandling i våras. Med andra ord är det inte speciellt resurseffektivt att transportera hem ett par nya jeans i en tre ton tung stadsjeep. Som en jämförelse utgör all frakt fram till butikerna bara fyra procent av klimatutsläppen – det trots att fabrikerna i regel ligger i Asien. 

Det finns förstås andra typer av varor som är betydligt svårare att frakta hem på buss eller cykel än kläder. Men en p-avgift skulle inte hindra dem som behöver köra hem en Billy-bokhylla från Ikea eller dem som inte kan åka kommunalt, bara sätta ett pris på resursanvändningen. För samma prismekanism gäller förstås för påsar som för parkering. Om priset sätts till noll ökar konsumtionen.

Det finns politiska initiativ för att prissätta parkeringar även på privat mark. En miljöpartist har exempelvis motionerat om att kommunerna ska få lov att införa en skatt på p-platser. Den möjligheten finns redan i Storbritannien och i Australien.

Studier tyder på av avgiftsbelagda parkeringar kan minska trafiken i rusningstid lika mycket som trängselskatter. Det skulle inte bara korta restiderna för bilister utan också minska behovet av nya, kostsamma vägprojekt.

Butikerna borde införa p-avgift

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, föreslog i september också att kommuner ska ha rätt att införa så kallade gröna transportplaner. I Zürich i Schweiz har köpcentret Sihlcity fått ett maxtak för antalet tillåtna bilresor till anläggningen. Om det överskrids blir det böter. Det har gjort att ägaren har infört p-avgifter, ordnat med subventionerad hemleverans samt finansierat utökad kollektivtrafik.

Det snabbaste och smidigaste sättet vore dock att butikskedjorna och centrumägarna självmant tar betalt för parkeringen. Det lyckade exemplet med plastpåsar visar hur kraftfull en avgift om bara några få kronor kan vara.

 

Läs också:

Motorvägsvurmen hotar den goda staden