Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Bidragsgycklarna kan ge klimatpolitiken dåligt rykte

Klimatförändringarna är akuta. Det offentliga måste hjälpa till att lösa problemen. Men risken för miljardslöseri är stor.Foto: SASCHA STEINBACH / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
En förening i Västmanland bedrev klimatinformation med gycklargrupper på skattebetalarnas bekostnad. OBS! Clownen på bilden har inget samband med texten.Foto: Projekt Manager Multimedia

Risken för slösaktiga toksatsningar är överhängande när klimatproblemen ska lösas.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Kluster! Urbanisering! Innovation! Entreprenörskap! Digitalisering!

Modeorden växlar när stat och kommun leker riskkapitalister - men politiken består. Så kan man sammanfatta en rapport som forskarna Jan Jörnmark och Christian Sandström har skrivit på uppdrag av organisationen Skattebetalarna.

Den där nya, pigga näringspolitiken som presenteras är ofta bara en fortsättning på de gamla misslyckade industri- och regionalstöden, visar duon. Enligt forskning har företagen som får pengar till och med lägre produktivitet än andra.

Slöseri i klimatpolitiken

Men omprofileringen av stödpolitiken tycks åtminstone vara lyckosam för bidragsbranschen - anslagen till innovationsmyndigheten Vinnova fördubblades exempelvis mellan åren 2007 och 2018.  Intressant nog är blåa och röda regeringar lika generösa. Säg den politiker som vågar säga nej till ”entreprenörskap”.

Till författarnas lista med trendiga begrepp som kan få politiker att öppna plånboken skulle jag dock vilja lägga till ett: klimat.

Det är mer problematiskt än de övriga modeorden. För det finns ingenting som tvingar staten och kommuner att satsa uppemot 40 miljarder kronor om året på olika former av företagsstöd, tvärtom skulle det gynna både konkurrens och skattebetalare om man lät bli.

Klimatförändringarna är däremot ett akut hot. Det offentliga måste hjälpa till att lösa problemen, klockan tickar. 

Många tekniker är oprövade - vilket betyder att vi måste tolerera att vissa försök misslyckas. Alternativet - att göra ingenting - är betydligt värre.

Men det är skillnad på läropengar och rent slöseri. Och i klimatpolitiken finns samma riskfaktorer som har förvandlat mycket av näringspolitiken till en ansvarslös miljardrullning: Politiker som har behov av att visa handlingskraft, medier som tror att storleken på en satsning är ett mått på dess värde, tjänstemän som har ett krav på sig att spendera sin budget och lycksökare på jakt efter enkla pengar.

Klimatklivet kostar

De första varningstecknen är redan här. I januari avslöjade Svenska Dagbladet exempelvis att ett informationsprojekt i regi av Förbundet Agenda 2030 hade fått 2,8 miljoner kronor via regeringens satsning Klimatklivet.

Enligt reglerna ska stöd bara ges till de mest kostnadseffektiva projekten med störst klimatnytta. Men Naturvårdsverket lät sig övertygas om att en tredjedel av alla personer i Västmanland skulle minska sina utsläpp med 20 procent genom energikartläggningar, planscher och en gycklargrupp!

Kravet på egenfinansiering rundades bland annat genom att publikens närvaro räknades som ideellt engagemang värt 264 000 kronor. Det hela framstår närmast som ett skruvat projekt värdigt Studio Total.

Famöst sedan tidigare är också det projekt som fick flera miljoner i bidrag för att anordna kurser som skulle motverka klimatångest hos deltagarna och hjälpa dem att koldioxidbanta.

Visst, i relation till de totala utgifterna är kostnaden för exemplen ovan att betrakta som småpengar. Regeringen har dessutom stoppat bidragen till rena informationsinsatser i Klimatklivet. Men räkna med att kreativa bidragsentreprenörer kommer att försöka hitta andra sätt att nå fram till statens quorngrytor.

De måste stoppas. Bidragsgycklarna riskerar att ge hela klimatpolitiken dåligt rykte.

Om klimatmålen ska nås måste koldixiod fångas upp från luften. Experten förklarar hur.