Är det inte märkligt att just språkkunskaper ska vara "out of bounds" när toppolitiker granskas? undrar Patrik Kronqvist efter debatten om landsbygdsminister Sven-Erik Buchts engelskkunskaper.
Är det inte märkligt att just språkkunskaper ska vara "out of bounds" när toppolitiker granskas? undrar Patrik Kronqvist efter debatten om landsbygdsminister Sven-Erik Buchts engelskkunskaper.
Patrik Kronqvist

Bad english kan bli very kostsamt

Publicerad

Visst kan vi ha ministrar med bristfälliga engelskkunskaper. Men ingen bör inbilla sig att det inte har ett pris.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Att ministrar tar språklektioner är snarare regel än undantag. Även självsäkra statsråd riskerar att få tunghäfta om de ska diskutera kvotplikt för biodrivmedel eller premiepensionens efterlevandeskydd på engelska.

När det avslöjades att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har (S) köpt språkhjälp för 400 000 kronor handlade rapporteringen därför inledningsvis främst om att näringsdepartementet  ifrågasatte fakturans storlek. Men Aftonbladet gick snabbt vidare och fokuserade på Buchts svaga engelskkunskaper.

"Här försöker han tala engelska..." och "Tappar orden - när han försöker prata engelska" löd två hånfulla rubriker med plågsamma klipp på en minister i talnöd.

Sven-Erik Bucht

Kritiken lät inte vänta på sig. "Vuxenmobbning!" röt en del. Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator, talade i podden "Det politiska spelet" rentav om klassförakt och frågade sig om man måste vara fullfjädrad Cambridge-student för att alls kunna bli statsråd.

Men om man bortser från enskilda rubriker, är det inte märkligt att just språkkunskaper ska vara "out of bounds" när toppolitiker granskas?

Om försvarsministern inte har slutfört sin värnplikt eller om högskoleministern själv saknar examen uppmärksammas det i regel redan vid regeringspresentationen. Det anses självklart att de nya statsråden därmed får starta i uppförsbacke.

Inte heller kommunikativa brister förblir okommenterade. Anna Kinberg Batra fick under hela sin tid som moderatledare försvara sig mot anklagelser om att hon var stel och otydlig när hon pratade. 

Det anses självklart relevant att rapportera om att ett statsråd inte betalat sin tv-licens eller använt giftig båtfärg. Men att ifrågasätta om en minister med många internationella kontakter verkligen har tillräckliga språkkunskaper för uppdraget är tydligen ett övertramp.

I fallet Sven-Erik Bucht framstår det dock som självklart att hans svaga engelska måste vara en rejäl nackdel. Landsbygdsministern är ett av de statsråd som åker på allra flest EU-möten, över 40 procent av unionens budget går till jordbruket och landsbygden. Språkbarriären torde göra det svårare för honom att knyta nära kontakter i EU-kretsen.

Findus nedläggning

Ett ännu tydligare exempel på vikten av goda engelskkunskaper är kampen för Findus.

När den nya ägaren Nomad Foods i fjol meddelade att man lägger ner företagets ärtproduktion i Bjuv inledde Findus tidigare vd Christer Denrell ett intensivt arbete för att rädda verksamheten.

Han tog fram argument, satt i möten med Nomad Foods och till slut - efter hårt arbete - lyckades han få till ett möte mellan regeringen och en ägarrepresentant som hade kraft och mandat att stoppa nedläggningen. Denrell hoppades att statsministern skulle ta mötet.

"Tänk dig då hur frustrerad jag blev när mötet ägde rum och det i stället för Stefan Löfven var landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som kom! Landsbygdsministern kan inte engelska! Han går på engelskkurs!" berättade Christer Denrell för tidningen Bjuvsnytt tidigare i år. Han gav därefter upp sina försök att rädda Findus.

Visst kan Sverige ha statsråd med svaga engelskkunskaper. Ingen bör dock inbilla sig att det inte har ett pris.

 

Läs också:

Svensk självgodhet kan leda till vårt fall 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag