Patrik Kronqvist
I höstas drev en majoritet i Europaparlamentet igenom att Ungern ska granskas för brott mot EU:s grundläggande värderingar. Det var en reaktion på att premiärminister Viktor Orbán under sin tid vid makten fyllt domstolarna med trogna domare, stiftat tuffa medielagar och tvingat bort det Centraleuropeiska universitetet från Budapest.
Trots det fick Orbáns parti Fidesz vara kvar i konservativa EPP – den största partigruppen i Europaparlamentet – där även Moderaterna och Kristdemokraterna är medlemmar. Men nu verkar tålamodet tryta även hos de europeiska partikamraterna.
I en statlig ungersk informationskampanj anklagas EU-kommissionens ordförande och EPP-medlemmen, Jean-Claude Juncker, för att vara en del av en konspiration som försöker undergräva Ungerns säkerhet.
Attacken har fått en rad partier - bland dem M och KD - att kräva att Fidesz ska kastas ut ur partigruppen. Frågan kan komma att avgöras redan i slutet av mars.
Det finns rena maktskäl till att Viktor Orbáns parti hittills har accepterats i EPP-gruppen. Med sina tolv parlamentariker är delegationen från Fidesz relativt betydande. Som en jämförelse bidrar M och KD tillsammans med blott fyra ledamöter.
Men det har även funnits ädlare motiv till att låta det ungerska regeringspartiet stanna. Partipiskan viner relativt hårt i gruppen och Fidesz har därför tvingats foga sig i många frågor, även om det sällan märkts på Orbáns språkbruk. På så sätt har EPP-medlemskapet verkat modererande på partiet.
Fidesz kommer troligen att uteslutas från EPP
Nu ter sig en uteslutning som oundviklig. Det går knappast att ha kvar en medlem som går till öppen attack mot gruppens egen kommissionsordförande. Men det finns ingen större anledning att jubla över brytningen.
Om Fidesz i stället går samman med exempelvis italienska Lega och polska Lag och rättvisa ökar risken att nationalister och högerpopulister ska kunna blockera viktiga reformer i Europaparlamentet.
I en union med 28 medlemsländer går det inte bara att samarbeta med fina folkpartister. Men frågan är hur långt kraven på fläckfrihet ska gå i partigrupperna.
Bör Socialdemokraterna verka för att det rumänska regeringspartiet PSD - som underminerar rättsväsendet - ska tvingas lämna sin partigrupp?
Ska L och C försöka få de tjeckiska populisterna i ANO - vars partiledare anklagas för korruption - uteslutna ur den liberala gruppen?
Faran med att sparka ut allt för många partier är att partigrupperna kan förlora sin samlande kraft. Den splittring mellan medlemsländer i öst och väst som redan anas i EU skulle knappast bli mindre om partierna började formera sig enligt samma konfliktlinjer i Europaparlamentet.
Det finns varnande exempel. När jag häromveckan talade om Fidesz-frågan med en EPP-företrädare i Bryssel argumenterade han för att den verkliga startpunkten för brexit inte var folkomröstningen 2016, utan brittiska Tories beslut 2009 att lämna EPP och därmed bryta samarbetet med de europeiska systerpartierna.
Grundproblemet försvinner inte heller genom att Fidesz tvingas ut ur EPP-gruppen.
Huvudskälet till att populistiska, nationalistiska och auktoritära partier får ett allt större inflytande över EU är inte att några av dem tillåts vara med i de stora partigrupperna. Deras makt ökar för att de lockar fler väljare.
Det måste EU-samarbetet kunna hantera - med eller utan Fidesz inne i värmen.
Läs också:
Gör inte EU-valet till en folkomröstning om SD
Pinsamt svenskt veto mot att bekämpa EU-mygel
Falska sjuksköterskor är ett värre hot än brexit
