Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Vi kanske ska vara glada över att Nordea stack

Nordeas vd Casper Von Koskull offentliggör planerna på att flytta bankens huvudkontor från Stockholm till Helsingfors.Foto: KIMMO BRANDT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

En allt för stor finansbransch kan vara en förbannelse för ett land, hävdar forskare.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Många brittiska politiker är oroliga över att den lönsamma finansbranschen ska överge London i samband med brexit. Men egentligen borde europeiska ledare vara mer oroliga för att storbanker kan komma att flytta till dem, skrev journalisten Nicholas Shaxson i Financial Times i veckan.

I sin nyutkomna bok “The Finance Curse” driver han tesen att den finansiella sektorn skadar ett lands ekonomi om den tillåts växa över en viss storlek. 

The Finance Curse

Denna “finansförbannelse” har flera orsaker.

De höga lönerna i branschen gör att andra sektorer i ekonomin dräneras på talang; landets smartaste hjärnor blir hedgefondmäklare i stället för cancerforskare.

En stor finansbransch driver också upp lokala priser på ett sätt som kan göra det svårare för branscher som jordbruk, tillverkning och turism att konkurrera internationellt.

Risken finns dessutom att företag lägger mer energi på kortsiktiga, finansiella upplägg än på att skapa produkter som kunderna verkligen efterfrågar. 

Rent ljusskygg verksamhet kan följa, som penningtvätt. Är det de enorma summorna som gjort att brittiska myndigheter aldrig riktigt gått till botten med de ryska oligarkernas affärer i The City?

De negativa effekterna på den övriga ekonomin påminner om de som ofta drabbar länder med stora råvarutillgångar, menar Shaxson.

En forskargrupp har nyligen försökt räkna ut finansförbannelsens pris för Storbritannien. Enligt deras uträkning har finanssektorn mellan 1995 och 2015 sammantaget påverkat ekonomin negativt med 4,5 biljoner pund - motsvarande 250 procent av landets BNP.

Sådana grova överslagsräkningar måste förstås tas med en stor näve salt. Shaxsons slutsatser har också mött relevanta invändningar, bland annat av tidskriften Economist. Den brittiska tillverkningsindustrin började exempelvis få problem långt innan Margaret Thatcher avreglerade finansmarknaden. 

Nordeas flytt till Finland

Men Shaxson är långtifrån ensam om att peka på farorna med en allt för stor finansbransch. För ett par år sedan varnade till exempel Finansinspektionen för att Sverige ur ett samhällsekonomiskt perspektiv hade en alltför stor finansiell sektor – i relation till befolkningen var den länge i nivå med Storbritanniens.

När Nordea för knappt tre veckor sedan flyttade sitt huvudkontor från Stockholm till Helsingfors blev den dock i ett slag markant mindre. Det svenska banksystemets tillgångar sjönk då från omkring 400 procent av bnp till knappt 300 procent.

Hittills har debatten om Nordea främst handlat om huruvida regeringen drev banken ur landet genom att höja den så kallade resolutionsavgiften och om hur flytten kan slå mot Stockholms “huvudkontorsekonomi”.

Även om det finns stora skillnader mellan Storbritannien och Sverige är Shaxsons bok en påminnelse om att det också kan finnas fördelar med en mindre finanssektor. En uppenbar vinst med Nordea-flytten är att det är finska skattebetalare - inte svenska - som kan behöva gå in och stötta banken i händelse av kris.

Shaxsons främsta poäng är dock inte att politiker aktivt ska försöka minska branschens storlek - utan att de ska undvika att bjuda under varandra för att locka till sig finansföretag. Det finns alltså all anledning för politikerna att fortsätta hålla sig kallsinniga när svenska banker, som i ett europeiskt perspektiv är extremt lönsamma, klagar på avgifter och regler. 

Om inte annat är veckans rubriker - där Nordea-konton tros ha använts för penningtvätt och där SEB pekas ut för delaktighet i ett miljardbedrägeri med skattemedel i Tyskland - en nyttig påminnelse om baksidorna med finansindustrin.

 

Läs också: 

Swedbank hycklar om den galna lånefesten