Patrik Kronqvist
Låga löner och 10-timmarspass. E-handelsjätten Amazon har länge kritiserats för tuffa arbetsvillkor på sina distributionscentraler. Men i oktober 2018 svängde företaget i ersättningsfrågan och meddelade att man höjer sin lägsta lön i USA till 15 dollar i timmen. Dessutom lovade man att även kämpa för att den lagstadgade minimilönen ska höjas i hela landet.
Vad hade hänt? Hade vd:n och grundaren Jeff Bezos gått och blivit en arbetarnas förkämpe? Nej, en troligare förklaring är att han såg en chans att förbättra sitt företags konkurrenskraft.
Amazon är redan ledande när det gäller automatisering av enkla lagerjobb - i dag har man uppskattningsvis 200 000 robotar - och bara ett par veckor efter nyheten om de höjda lönerna blev det känt att Amazon försöker utveckla robotar som klarar av att plocka varor helt på egen hand.
Och för den som knappt tänker ha några anställda är högre löner förstås inget större problem. Höjd minimilön skulle tvärtom göra det möjligt för Amazon att hålla lägre priser än konkurrenter som inte har haft möjlighet att investera lika tungt i automatisering.
Historien berättas i den läsvärda boken ”Sveriges nya miljardärer - Vinnare & förlorare i den nya ekonomin” av Jon Mauno Pettersson och Erik Wisterberg, varifrån flera uppgifter i den här krönikan är tagna. Den har funnits i mitt bakhuvud när jag har tagit del av den senaste tidens debatt om enkla jobb.
Debatt om enkla jobb och gigekonomi
Statsvetaren Peter Santesson argumenterade i Dagens Samhälle för att riktiga låglönejobb aldrig har varit en realistisk väg till integration i Sverige och pekade på avsaknaden av skoputsare i vårt jämlikhetsvurmande land. Nationalekonomen Andreas Bergh kontrade i Dagens Nyheter med att lyfta fram de nya appar som gör att man kan få hjälp med allt från att montera möbler till att hämta mat och köra bort grovsopor. Det innebär att man inte behöver ha så mycket kontakt med de människor som utför tjänsterna, menade han.
Riktigt folklig blev debatten dock först då hiphopartisten Linda Pira strax före jul lanserade sin app Workish, som förmedlar kontakt mellan arbetare som söker extrajobb och kunder som vill få enklare tjänster utförda. Ett verktyg för lönedumpning och utnyttjande, dundrade företrädare för LO - som själva hade anlitat artisten till sin kongress bara några år tidigare.
Oavsett om man välkomnar eller oroas över denna nya ”gigekonomi” verkar debatten utgå från antagandet att nya digitala tjänster ger fler enkla jobb. Och visst är det så att appar som Tiptapp och Yepstr har skapat en del nya arbetstillfällen - om än på frilansbasis.
Men det som digitaliseringen framför allt har lett till är att jobb försvinner. Ta bara handeln. Det svenska klädbolaget Nelly säljer enbart via nätet, ifjol för 7,4 miljoner kronor per anställd. Klassiska H&M med sitt stora butiksnät drog däremot bara in två miljoner per person. Det krävs alltså betydligt färre händer när försäljningen sker på nätet jämfört med när den sker över disk.
Och färre lär det bli. Amazon har ännu inte etablerat sig i Sverige. Men kapplöpningen om att minimera antalet lagerarbetare pågår även på svenska företag. Livsmedelsbolag som Ica och Axfood plöjer ned miljarder i försök att automatisera plockningen av matvaror för hemleverans. Och en lång rad näthandlare som Babyshop och Jollyroom har investerat i autostore, ett norskt system för robotlager.
Många lagerjobb lär försvinna
Platser som Morgongåva, som börjat blomstra igen efter att nätjättar som Adlibris och Apotea har etablerat sig på orten, kan snart få problem igen. För vad händer med arbetslösheten när lagerarbetare ersätts med robotar på bred front? Risken är att de drabbas lika hårt som de samhällen som för några decennier sedan hoppades att callcenters var lösningen på problematiken med avfolkning.
Det mest intressanta är dock att även de företag som har blivit sinnebilden för den nya gigekonomin, som Uber, gör sitt yttersta för att eliminera behovet av mänsklig arbetskraft. Företagens höga värdering bygger på att affärsmodellerna kan skalas upp snabbt över hela världen. Då är mänskliga medarbetare mest en huvudvärk - även om de går på osäkra frilanskontrakt.
Det är därför Uber plöjer ned miljarder i sina försök att ta fram system för självkörande bilar och för drönarleveranser. Och det är därför som de rosa matcykelbuden kan komma att försvinna från gatubilden lika snabbt som de kom. Delivery Hero - som äger Foodora - har redan tagit fram en robot som kan köra ut mat. Det är bara regleringar som hindrar företaget från att börja användas, berättar grundaren Niklas Östberg i ”Sveriges nya miljardärer”.
Risken är stor att vi i framtida debatter inte kommer förbanna de enkla jobb som har tillkommit, utan de många som försvann.
LÄS MER:
PATRIK KRONQVIST: Strunta i Europa, är Anders Borgs råd