Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Annie Lööf väljer marknaden framför landsbygden

Foto: LISA MATTISSON
Foto: (C) JOHAN VALKONEN 1 / STELLA PICTURES

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen är ännu ett exempel på hur ogenomtänkta avregleringar kan missgynna landsbygden. Det är obegripligt att Centerpartiet inte lär av historien.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Varför växer klyftan ständigt mellan stad och land? En förklaring är att politikerna de senaste decennierna har avreglerat en rad marknader och bolagiserat många statliga verksamheter, menar journalisten Arne Müller i den läsvärda boken ”Stockholm, städerna och resten” (2017).

När marknader öppnas för konkurrens etablerar sig företag främst i tätbebyggda områden där lönsamheten är störst. Ett tydligt exempel på sådan ”russinplockning” är hur Citymail valde att först bara dela ut brev i Stockholm, Göteborg och Malmö när postmarknaden avreglerades. Det fick i sin tur till följd att även Posten satsade extra i storstäderna. I glesbygden gjorde det statliga bolaget däremot kraftiga personalneddragningar. 

Avregleringar gynnar främst städerna

Mönstret går igen på flygmarknaden. När Transwede utmanade SAS sjönk priserna och avgångarna blev fler på de stora inrikeslinjerna. På mindre trafikerade rutter blev resultatet tvärtom högre priser och färre turer.

Inte ens när politikerna aktivt har försökt motarbeta sådana skillnader har man lyckats speciellt bra. När 3G-nätet skulle byggas ut på 00-talet delades tillstånden ut i en skönhetstävling - inte i en regelrätt auktion. Kravet på operatörerna var att i stort sett hela befolkningen skulle få täckning. Men bolagen förhalade utbyggnaden i glesbygd och processade för att kraven skulle sänkas.

Mycket av avregleringspolitiken har tjänat Sverige väl. Medborgarna har överlag fått bättre och billigare produkter än under monopoltiden. Det är svårt att tänka sig att svenska IT-bolag hade kunnat växa sig starka om bara ett statligt televerk skulle fått leverera telekomtjänster. 

Men storstadsborna är de främsta vinnarna. I lands- och glesbygd har vinsterna inte varit lika stora, vissa tjänster har rentav blivit både dyrare och sämre. 

Det borde inte ha kommit som en överraskning för politikerna. Utvecklingen förutspåddes redan 1993 i en utredning från arbetsmarknadsdepartementet, visar Arne Müller i sin bok. Men trots det står de ofta handfallna inför utfallet.

Först i efterhand - när Telia redan är i färd med att riva upp kopparnätet och Postnord har börjat dra in på postutdelningen i glesbygd - börjar politiken fundera på hur de negativa effekterna för boende på landet kan motverkas.

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen

Det mest nedslående är hur det misstaget ständigt upprepas. När Centerpartiet nu är i färd med att privatisera Arbetsförmedlingen har den planerade nedläggningen av över 130 av myndighetens kontor - främst på mindre orter - fått störst uppmärksamhet. Det ser förstås inte speciellt snyggt ut för landsbygdspartiet C.

Men ett värre problem är att det i många kommuner saknas privata utförare som är villiga att ta över Arbetsförmedlingens uppdrag. Precis som på andra marknader är det ju i de tätbefolkade städerna som pengarna finns.

Först i elfte timmen har regeringen och samarbetspartierna därför börjat undersöka möjligheten att kommuner ska kunna ta över Arbetsförmedlingens uppgifter. Trots att privatiseringen av myndigheten ska vara klar redan år 2021 finns alltså ingen riktig plan för hur uppdraget ska kunna skötas på mindre orter. 

Det är svårt att tänka sig ett mer effektivt sätt att ge både landsbygdspolitik och marknadsreformer ett dåligt namn. 

Regeringens reformer är inte vad landsbygden behöver, säger nationalekonomen Charlotta Mellander.