"God jul, Anna, önskar mamma (och skattebetalarna)". Att notan för årets julklapp - elcykeln - tas av staten är en helt bakvänd ordning. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
"God jul, Anna, önskar mamma (och skattebetalarna)". Att notan för årets julklapp - elcykeln - tas av staten är en helt bakvänd ordning.  Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Patrik Kronqvist

Galet att skattebetalarna pröjsar för årets julklapp

Publicerad

Elcykeln är en utmärkt julklapp. Men det är inte klokt att skattebetalarna får ta en del av notan.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Utmärkelsen "Årets julklapp" känns ibland som rena dödskyssen. Vem köper i dag en bakmaskin eller spikmatta? Men elcykeln - 2017 års klapp - lär vara här för att stanna. Bara de senaste två åren har det sålts över 100 000 elhojar och närmare var åttonde ny cykel har numera en elmotor.

Det gör att lång väg till jobbet inte behöver vara ett hinder för cykelpendling, eldriften gör att du ändå kan komma fram snabbt och svettfritt. I kombination med kärra och flak får bilen ännu hårdare konkurrens, en kompis hämtar numera sina Blocketfynd med cykelkärra.

Utvecklingen bör inte bara glädja de många elcyklister som med fåniga leenden svischar uppför branta backar. Vi andra får bättre luft och mindre trängsel då elcyklarna ersätter många bilresor. Till skillnad från elbilarna, vars ägare staten översköljt med bidrag och förmåner i åratal, har elcykelboomen dessutom skett helt på marknadsmässiga villkor. Fram till nu vill säga.

Stöd till elcyklister

I september såg sig regeringen plötsligt nödgad att gripa in på denna välfungerande marknad. Staten ska stå för en fjärdedel av inköpspriset - dock max 10 000 kronor per cykel - lovar regeringen i budgeten för 2018. Premien gäller dock retroaktivt och omfattar således även de elcyklar som läggs under granen i december. 

"God jul Anna, önskar mamma (och skattebetalarna)".

Det är förstås en helt nipprig ordning. Försäljningen har ju ökat med 50 procent det senaste året, trots frånvaron av politiker som vill ge bort andras pengar. Nu finns risken att regeringen i stället stör marknaden. Vad händer med köpviljan om de 350 miljoner kronor som avsatts för stödet tar slut till midsommar?

Den bästa invändningen mot stödet kommer dock från miljöminister Karolina Skog, MP. När Grön ungdom föreslog ett elcykelstöd i februari sa Skog att det var viktigare att bygga bredare och rakare cykelbanor.

Det har hon helt rätt i. Elcykelvågen leder inte bara till större trängsel i cykelbanorna - utan också till att skillnaderna i hastighet mellan cyklister ökar, speciellt i uppförsbackar. Om olyckorna inte ska öka krävs därför bättre infrastruktur. 

Stadsmiljöavtal

Genom stadsmiljöavtalen satsar staten visserligen en del på kommunala cykelbanor. De nya cykelbanorna längs Strömbron i Stockholm liksom den nya cykelbron över kanalen i Trollhättan har finansierats med statliga pengar.

Men fortfarande är cykelinfrastrukturen i Sverige i regel usel. I Stockholms län uppfyller bara en procent av de regionala cykelstråken grundläggande krav. Det duger inte för staten att skylla på kommunerna. Trafikverket ansvarar för 30 procent av dessa stråk och bland Stockholmscyklister är de statliga cykelvägarna ökända för sitt usla underhåll.

Att förbättra standarden går dessvärre ytterst långsamt. Häromåret skrotade Trafikverket planerna på en ny snabbcykelväg längs E18 mellan Frescati och Mörby av kostnadsskäl, något som granskats av cykelexperten Krister Isaksson.

Samtidigt som en statlig myndighet inte anser sig ha råd att bygga cykelinfrastruktur av god kvalitet väljer regeringen alltså att sponsra privatpersoners inköp med flera hundra miljoner kronor. Det är en helt bakvänd prioritering.

Det hindrade dock inte miljöpartister från att på tisdagen jubla och försöka ta åt sig äran för den snabba ökningen av elcyklar. 

Hela historien ger en dålig eftersmak. Bakmaskinen betalade folk åtminstone för själva.

 

Läs också:

Märkligt mediegnäll på gröna el-cyklar

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag