Just nu är 705 läkemedel restnoterade i Sverige. I bästa fall finns det ersättningspreparat att sätta in; de passar inte alltid lika bra som den medicin som läkaren har ordinerat och ställt in, fast det är ju bättre än – ingenting.
Men nu är det så illa att även ersättningsmediciner saknas i många fall, skriver sex läkare på SvD Debatt.
Ett exempel är östrogenplåster, som används av en halv miljon svenska kvinnor. De hjälper inte bara mot klimakteriebesvär utan även mot farlig benskörhet och hjärtkärlsjukdomar.
Ett ganska viktigt plåster, alltså. Men nu finns det inte ett enda att få tag på i hela landet – och några leveranser väntas inte förrän i maj! Otroligt, men sant.
Den här sortens nödrop kommer titt som tätt. I september larmades det om att panikslagna epileptiker inte fick tag på sina mediciner. I december varnade sjukvården för livsfarlig brist på blodförtunningsmedel.
Det här är inte ett unikt svenskt läge, läkemedelsbrist är en global åkomma. Men Sverige skulle kunna riskminimera. Pandemins inledande kaos visade vad bristande lagerhållning och just-in-time-filosofi leder till när precis alla länder vill ha allting genast och globala leveranskedjor smulas sönder.
Svenska apotek har inte haft några krav på lagerhållning sedan avregleringen 2009.
De sex läkarna är djupt frustrerade: ”Staten har under de senaste åren tillsatt utredning efter utredning... Hittills har dock inga förslag genomförts.”
Läkarna själva har en rak önskelista. De vill se ett statligt ansvar för läkemedelsförsörjningen och centrala läkemedelslager, straffavgifter för läkemedelsbolag som inte levererar enligt avtal samt krav på apotekskedjorna att hålla lager och samordna sina resurser i bristlägen.
Utmärkta förslag – som känns igen, inte sällan från utredningar.
Förra veckan presenterade faktiskt regeringen en proposition om läkemedelsförsörjning. Uppfyller den kravlistan? Nej.
Det där med statligt ansvar och centrala lager ligger för tillfället och jäser i statsförvaltningen, i form av uppdrag till olika myndigheter om att – utreda utredningsförslagen.
I propositionen finns heller inga straffavgifter när leveransavtal inte efterlevs. Däremot ska det bli möjligt att avgiftsbelägga företag som inte informerar om kommande rest- och bristsituationer. Ett krav light.
Så var det apoteken. Svenska apotek har inte haft några krav på lagerhållning sedan avregleringen 2009, eftersom alliansen trodde att marknadskrafterna skulle lösa det. Men de nya kraven ter sig högst luddiga: Lagren ”ska anpassas utifrån konsumenternas behov på den marknad som apoteken verkar på...”
Rom byggdes inte på en dag. Men det gick nog snabbare än det gör för svenska politiker att återuppbygga den läkemedelsförsörjning som de så sorglöst slagit undan benen på.
.”