Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Partiledardebatt utan skymt av krisinsikt

Var finns de modiga och handlingskraftiga partiledare som Sverige behöver? Inte i Agendastudion, i alla fall.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Efter fredagens drama, då Kristdemokraterna såg till att Decemberöverenskommelsen stupade, tycktes eftertankens kranka blekhet ha sänkt sig över partiledarna i Agendas partiledardebatt. Det var uppenbart att ingen riktigt känner fast mark under fötterna, Och många av partiledarna, inte minst Stefan Löfven, lade sig i vinn om att visa upp en resonlig sida.

DÖ-döden kan förvisso ha en uppsida för statsministern: den kan utlösa en dynamik som gör att Stefan Löfven får det blocköverskridande samarbete som han vädjade om i valrörelsen.

I en svår tid för landet, med flyktingkris och hotande bostadskrasch, kan allianspartierna knappast nöja sig med att tjura och obstruera. De måste bjuda till, vilket alliansens grand old man, Jan Björklund (FP), snabbt konstaterade.

Dessvärre tycks det finnas gott om ont blod, eller åtminstone dålig personkemi, mellan många av partiledarna.


Flyktingkrisen diskuterades naturligtvis, men det var inte mycket klokt som blev sagt.

Stefan Löfven är snarast olidlig att lyssna till när han försöker tala om detta. Han fortsätter att insistera på att han jobbar hårt och framgångsrikt med Angela Merkel för att få EU:s länder att dela bördorna rättvist. Detta samtidigt som många länder i själva verket vidtar åtgärder för att minska sin attraktion som mottagarland.

Därifrån gled diskussionen snabbt över på integration. Löfven och Gustav Fridolin (MP) talade om snabbspår, Jan Björklund om lägre ingångslöner och Anders W Johnsson (C) om att företag måste hjälpa till.

Något som självklart borde ha tagits upp var att Sveriges kommuner och landsting, SKL, i torsdags larmade om att "vargen är här nu": En åldrande befolkning, kraftig befolkningstillväxt och bemanningsproblem gör att framtiden ser ytterst mörk ut. Välfärden är hotad.

Om detta borde partiledarna självfallet ha debatterat, men icke.

Med undantag för att Moderaterna numera vill ha tillfälliga gränskontroller, införande av säkra länder-listor och tillfälliga uppehållstillstånd (det sista gäller även KD) var det som om ingenting har hänt sedan migration och integration debatterades i valrörelsen.


Nato diskuterades i ny kontext: nu är hela alliansen för ett medlemskap och argumenterade väl för detta. Jonas Sjöstedt (V) visade på motståndarsidans tunna argument när han vilt började hota med en framtida president Trump och hans eventuella påhitt.

Men Jonas Sjöstedt fick stå för förnuftet när han med eftertryck vädjade om en avtrappning av ränteavdraget. Att varken S eller M vågar ta i detta är ynkligt. Vi har minusränta och Konjunkturinstitutet varnar för bostadskrasch, men ledarna för de två statsbärande partierna vågar inte stöta sig ens en smula med breda väljargrupper. Det är fegt.

Det bådar illa. Sverige behöver partiledare som är beredda att ta ansvar och vågar fatta smärtsamma beslut. Apropå en väl använd politikerklyscha: det kanske är lite för låga trösklar in till politikens finrum.

 

Läs också:

 

Välfärden är hotad - nu krävs handling

 

Finansminister på flykt från sitt ansvar

 

Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor