Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pappor som mördar ska inte få vårdnaden

164 barn har under 2000-talet upplevt att pappa dödat mamma.Foto: Lars K. Christensen / Colourbox
Kumlaanstalten. Morddömda fäder kan styra sina barns liv inifrån fängelset, så länge de får ha vårdnaden.Foto: RICHARD STRÖM /EXPRESSEN

299 kvinnor har mördats av sin man, pojkvän eller ex-man under 2000-talet. De lämnade 246 barn efter sig – och alltför ofta fick mördaren ensam vårdnad.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Fakta sparkar, heter det. Här träffar den i solar plexus: ”164 barn har under 2000-talet upplevt att pappa dödat mamma. Vart tredje barn har sin morddömda pappa som vårdnadshavare.” 

Det är Aftonbladetjournalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom som håller räkningen; nu har tio års granskning av kvinnomorden blivit till en podd

När en förälder dör får den andra föräldern automatiskt ensam vårdnad om barnen. I de fall där pappan har mördat barnets mamma ska socialtjänsten ”i regel” begära att vårdnaden flyttas över till någon annan. Det är det enda rimliga. 

Kan hindra barnen från att träffa psykolog – från fängelset

Men när 2014 års vårdnadsutredning lämnade sitt betänkande 2017 konstaterade man att det ofta tar lång tid att flytta vårdnaden från den morddömde föräldern:

”Vi har sett exempel på att det har tagit cirka 2,5 år från det att en förälder har dödat den andra föräldern till dess att en särskilt förordnad vårdnadshavare har utsetts interimistiskt.”

För barnen betyder det åratal av påtvingad kontakt. Från fängelset kan papporna styra sina barns liv: Neka ansökan om pass och därmed utlandssemester med fosterfamiljen, förhindra att barnen byter skola eller börjar spela fotboll. En man, vars två döttrar såg hur han knivhögg deras mamma till döds, vägrade att låta dem träffa en psykolog på BUP. 

”Lina” var 15 år när Weigl och Edblom intervjuade henne 2013. När hon var fyra år högg hennes pappa ned hennes mamma med kniv utanför dagis. Det tog fem år innan han blev av med vårdnaden. Socialtjänsten avrådde hennes fosterhemsföräldrar från att ansöka om vårdnaden, eftersom de skulle bli indragna i en tvist med pappan. ”Lina” ställer en fråga som är svår att svara på:

”Hur kan man få vara vårdnadshavare när man har gjort något sådant? Det blir helt stört: 'Vänta lite, jag ska bara åka till fängelset och få pappas underskrift'”.

Regeringen drar frågan i långbänk

Enligt socialtjänsten är anledningen till att det kan ta lång tid att flytta vårdnaden från den morddömde föräldern att man först måste hitta nya vårdnadshavare. Det kan vara släktingar – om man hittar några som är lämpliga och villiga. Eller fosterhemsföräldrar, men då vill man först låta barnet bo i familjen en tid för att se att det fungerar bra.

Därför föreslog regeringens utredare att domstolen tillfälligt ska kunna flytta vårdnaden till exempelvis en advokat, tills dess att socialtjänsten har hittat lämpliga vårdnadshavare. Förslaget lades fram i februari 2017. Sedan dess har ingenting hänt.

Så sent som i april avslog riksdagen en motion om att ändra lagen så att föräldrar som döms för mord eller dråp på den andra föräldern automatiskt ska fråntas vårdnaden. Civilutskottet hänvisade till att frågan ”bereds i regeringskansliet”. 

Minst en kvinna mördas av sin man eller ex-man varje månad. I snitt förlorar åtta barn om året sin mamma för att pappa dödat henne. Regeringen har låtit frågan om vem som ska ha vårdnaden om dessa barn ligga i en skrivbordslåda i ett och ett halvt år. Det är skamligt.