Hörselkåpor som stänger ute höga ljud är inte bara skyddsutrustning för byggarbetare. Barn som sitter med hörselskydd för att kunna koncentrera sig är en vanlig syn i svenska klassrum. Faktum är att var femte elev använder öronproppar i skolan.
Elever som bråkar stör sin egen och sina kamraters inlärning. Men stöket har mer långtgående konsekvenser än en avbruten mattelektion. Ny forskning från The National Bureau of Economic Research visar att bråkstakarna försvårar livet för sina klasskamrater långt efter att de slutat grundskolan. En skoltid utan studiero påverkar framtida högskoleresultat och inkomstnivåer.
Det är inte så konstigt. Studiekoncentration är en färdighet som kräver övning, och det blir det inte mycket av i den svenska skolan.
Attityden att ”eleven ska vara fri” och att lärarauktoritet är mild barnmisshandel har lyckligtvis börjat ifrågasättas allt mer i skoldebatten. Nu talas det om ordning och reda. Att politikerna slår fast självklarheter som att lugn ska råda i skolan är en bra början. Men om inte lärarna har någon aning om hur de ska hantera oroselement hjälper det föga.
En fjärdedel av alla lärare uppger att de har problem med hög ljudnivå, enligt Lärarnas tidning. Det låter mycket, men problemen är antagligen värre än så – i varje fall om man frågar eleverna.
För två år sedan gjorde DN en stor enkätundersökning bland de tre största städernas åttondeklassare. Mer än hälften av de tillfrågade uppgav att de inte har den arbetsro som krävs för att lyckas bra med studierna. Öronproppar dämpar som bekant inte allt ljud.
Men kanske ska man inte klandra lärarna för hårt. Svensk lärarutbildning fokuserar inte direkt på hur man hanterar elever som kastar sudd. Det finns det inte tid till, eftersom studenterna är för upptagna med att göra intersektionella analyser.
Dessutom kan ungdomar som känner sig illa behandlade hota med Skolinspektionen.
Eleverna får ta smällen för den bristande strukturen. Höga ljudnivåer leder till sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Men som tur är går det att göra något åt problemen.
En metod som fungerar är mobilförbud på lektionerna. Lärarna har befogenheter att avvisa elever som stör. Dessutom borde varje skola ha riktlinjer för hur man ska uppföra sig under lektionstid.
Om inte de svenska lärarna morskar upp sig kommer de svenska Pisa-resultaten att fortsätta sin väg mot botten. Att en orolig skolmiljö påverkar eleverna senare i livet är ännu en anledning till att ta stökproblemen på allvar.
Skollagen slår fast att utbildningen ska utformas så att skolmiljön präglas av studiero.
Ju förr svenskt utbildningsväsende gör upp med den slappa välviljan desto bättre.
Läs också: Marteus - Har lärarna gett upp inför stöket?
Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor